Senaste numret
Förord
Dikten
Kalendariet
Prenumerera
Äldre nummer
Om Karavan
Kontakta oss
Start
Förankra minnen och göra uppror Tidigare förord:  [0604] [0603]
Redaktörens presentation av nummer 1/07
Vid ett tillfälle för ganska många år sedan gick jag för att lyssna på ett seminarium med Ryszard Kapuscinski när han gästade bokmässan i Göteborg. Han var inte så bekant för mig då, men jag slogs med en gång av hans medkänsla, värmen.

En krigskorrespondent som höll ett solidaritetens lovtal, det var ovanligt! Han talade bland annat om migranterna som kommer till väst från tredje världen, att väst inte ska slå igen sina portar för ”de är ju våra systrar och bröder”.
Han talade milt, sådant som egentligen borde vara självklarheter, men det var stort och hans ord har dröjt sig kvar. Det strålade från honom en vänlighet parad med ambitiös nit.

I ett tv-porträtt som nyligen visades i svensk television, menade han att vi kan ta oss vart vi vill i världen ”om vi bara är tillräckligt envisa, viljestarka och fantasifulla.”

När han var ung handlade det just om modet att ge sig av, resa ut. Hans hemstad Pinsk låg vid en flod, i filmen visade han på den och dess betydelse ­ via den kunde man nå hela världen, det fanns en förbindelse!

Nu är denne världsresenär tyvärr inte längre kvar här på jorden. Men hans texter finns.
Till detta nummer av Karavan har vi låtit översätta ett tal han höll 2001.

Någon kanske invänder att det inte har något med utom-europeisk litteratur att göra. Men det har i högsta grad med vår världsuppfattning att göra, och förhållandet mellan Europa och den tidigare koloniserade delen av världen.

Kapuscinski diskuterar här Europas roll efter 500 år av dominans, koloniernas självständighet, hur kalla kriget fördröjde denna befrielse med fyra decennier men hur ett självmedvetande hos de tidigare förtryckta folken ändå växt fram. Det starka mindervärdeskomplex kolonialismen lämnat efter sig är på god väg att släppa och det är ingen liten förändring.
Läs vidare >>
© Karavan | Box 17131 104 62 Stockholm | Foto: Mikael Lindström Webb: Helena Anderhag