arrow-right cart chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up close menu minus play plus search share user email pinterest facebook instagram snapchat tumblr twitter vimeo youtube subscribe dogecoin dwolla forbrugsforeningen litecoin amazon_payments american_express bitcoin cirrus discover fancy interac jcb master paypal stripe visa diners_club dankort maestro trash

Varukorg



Senaste numret

Karavan nr 1/2018: I drömmarnas trädgård


Karavan nr 1/2018: I drömmarnas trädgård


Foto: Istock

Vi reser till Kina i en 1700-talsklassikers spår, vi tar en titt in i Tokyos bokhandlar. ”Poesi starkare än konjak” – Carl Göran Ekerwald berättar om hur han som ung hittade vägen till persisk poesi och hur läsningen blev en fest. Den syriske poeten Wafai Layla intervjuas av Jasim Mohamed: ”Jag upptar knappt en och en halv meter av rymden”. Gert Lundstedt lyfter fram avslöjande porträtt av despoter i latinamerikanska diktatorsromaner.

Dessutom: novell av Juan José Arreola om en tågresa med förhinder, måleri av Salim Barakat och omläsning av Gina B. Nahais roman Mandeltårar.

 



Innehåll

”Poesi starkare än konjak”
Författarfränder: Carl-Göran Ekerwald om poeten Farid od-din ʿAttar

En kalejdoskopiskt färgad sandstorm
Några tankar från Marie Lundquist om Salim Barakats måleri

Pröva mina fjädrar i din eld
Dikter av Salim Barakat

”Gud, vad du fick mig att älska de leriga gränderna i min pappas hemstad”
Dellair Youssef skriver brev till Salim Barakat

”Vålnaderna finns alltid nära mig, mina ’små bröder’”
Intervju med Duong Thu Huong av Peter Löfström

Diktatorsromanen gör upp med tyranner och envälde
Gert Lundstedt lyfter fram avslöjande porträtt av despoter

Den förtretliga gåsen
Möte med den thailändske barnboksförfattaren och illustratören Chīwan Wisāsa

I kvinnornas undergörande värld
Omläsningen: Anna Remmets om en bok av Gina B. Nahai

Resa till drömmarnas park
Fotocollage från Karavans Kinaresa

Jag upptar knappt en och en halv meter av rymden
Dikter av Wafai Layla

Kommer vi att finnas kvar?
Jasim Mohamed intervjuar Wafai Layla

I en japansk bokhandel
Lars Vargö beskriver en bransch i förvandling

Växlaren
Novell av Juan José Arreola

En särskild vibration
Ulf Eriksson presenterar Juan José Arreola

Inträngande porträtt från provinsen
Tre romaner av Zhang Wei

Redaktörsord

Läsandets glädje och svärta


”Att läsa skulle i fortsättningen för mig vara idel fest – fylla en med jubel, vara upplyftande, gripande, häpnadsväckande, eggande. Läxböcker, ’information’, det kunde gå till skroten.”
Så beskriver författaren Carl-Göran Ekerwald här i numret sitt möte i unga år med den klassiska persiska litteraturen. Genom översättaren Eric Hermelins tolkningar öppnades porten in till en annan värld – en överraskande, omdanande värld.

I vårt förra nummer, det om klassiker, fanns ett avsnitt ur långdikten ”Fåglarnas språk” av Farid od-din ʿAttar. Denne persiske poet från 1100-talet fann Ekerwald tidigt en särskild frändskap med, som han sedan odlat genom hela sitt långa liv: ”Jag läste Hermelins översättningar när jag var sexton – nu är jag snart 95 och läser i dem varje dag.”

Läsglädjen är något som närapå strömmar ur porerna på Ekerwald. Och läsa kan man göra av många skäl. I en intervju har han sagt att han läste den klassiske poeten Sadi, ”inte för att få del av en väldig visdom, utan för att få vistas i en rasande trevlig människas sällskap!”

Hos ʿAttar understryks vikten av att tjäna sin nästa och dela med sig av det man äger. Det är sting i hans goda råd, som inte blivit mindre aktuella med tiden. Det tycks snarare som vore de skrivna idag, när ofattbara förmögenheter samlas hos ett fåtal människor. Enligt hjälporganisationen Oxfams senaste rapport äger de åtta rikaste personerna mer än halva världens befolkning tillsammans.

Buga inte för de högt uppsatta. / Umgås inte med människor som lever på vad andra tjänar ihop. / Rika människor är lik. Umgås inte med kadaver. / Dela lika.
Skriver ʿAttar.
 
En författarfrände har också den syriske filmaren och författaren Dellair Youssef hittat, i sin landsman Salim Barakat. Till en början var han rädd för Barakats komplicerade språk, sedan blev det ett behov. Han slukade alla hans böcker och lärde sig om vad det är att vara författare. Detta skriver han om i ett personligt brev till sin inspiratör.

När Karavan firade 25-årsjubileum i november hade vi samtidigt vernissage på en utställning med Salim Barakats målningar. För jo, han målar också, vid sidan av sitt produktiva författarskap. Eller rättare sagt, målade. När Karavan hälsade på hemma hos Salim i Skogås för att spela in en podd med honom, fick vi plötsligt i present fylliga kuvert med målningar. Han hade slutat måla, meddelade han. Nu visar vi ett par av dessa bilder också här i tidskriften, tillsammans med några tankar från poeten Marie Lundqvist.

Vi har även fått ett knippe nyöversatta dikter av Salim Barakat, om djur. Inte sällan hämtar han motiv i djurvärlden, som sedan gestaltas på de mest oförutsägbara vis. En rad ur dikten ”Räven”: ”Å, hade ni ens någon berättelse innan han strök över berättelsen / med sin svans?” En annan ur ”Korpen”: ”Jag är oljudet som rusar fram / genom alla bokstäver.”
Liksom Dellair Youssef förundras jag över Barakats sällsamma gåva att få läsaren att häpna.
 
Förmågan att ”underliggöra” tillvaron och på ett underbart vis förbrylla läsaren är påtaglig även hos den mexikanske författaren Juan José Arreola. Här presenteras han för första gången på svenska med ”Växlaren”, en berättelse vars hemlighetsfullhet och särpräglade satir fick mig att le inombords flera gånger under läsningen. Förtrollas gör också Anna Remmets, som läst om Gina B. Nahais roman Mandeltårar eller Berättelsen om Ängeln Roxanna. Hos Nahai utgör det magiska en närmast självklar del av tillvaron.

En annan typ av författarkynne finns hos Duong Thu Huong, vars böcker utgår från autentiska historier. Ofta återkommer hon till det amerikanska kriget, det som hos oss kallas Vietnamkriget, dess fasor och plågsamma följder för hennes land. Hon måste skriva om de minnen som hemsöker henne.

När jag skriver det här sitter 400 000 människor fast i den syriska staden Ghouta, medan regimen rycker fram mot rebellgrupper. De civila beskjuts nästan dagligen, hundratals har dödats i regimens bombningar.
Krigets tragedi är omöjlig att undgå för poeten Wafai Layla, som också intervjuas i detta nummer. Han kommer från Damaskus, men bor sedan tre år tillbaka i Sverige. Författarna får inte tystna, menar han, de måste fortsätta tala om förödelsen. I dikterna vi publicerar framträder även en svensk vardag, betraktad med förvånad blick.
 
Nu när illavarslande tendenser pekar på ett alltmer auktoritärt styre på flera håll nära oss i väst, blir det allt viktigare att kunna avläsa tecknen på begynnande envälde. I en omtalad artikel har den rysk-amerikanska journalisten och författaren Masha Gessen givit ”Sex råd för att överleva i en totalitär tid” (Dagens Nyheter 19/11-16). Till hennes råd skulle man kunna föra: läs latinamerikanska diktatorsromaner! I Sydamerika har, påkallat av närhistorien, en hel genre utvecklats om despoter och deras styre. Gert Lundstedt har tittat närmare på dessa romaner, där maktstrategier avslöjas och vi får tjuvlyssna till tyrannernas inre ensamma tankar.

I numret porträtteras också barnboksförfattaren Chīwan Wisāsa och romanförfattaren Zhang Wei. Dessutom reser vi till drömmarnas trädgård.
God läsning önskas ni, kära läsare!

BIRGITTA WALLIN