TEMA Clarice Lispector: Gnistrande språkäventyr! Viola Bao guidar genom hennes liv och verk. Björn Kohlström skriver om Lispectors novellkonst, Jesper Olsson om sina försök att läsa henne och Tone Schunnesson om befrielsen hon känner när hon läser Lispector. Intervju med översättaren Örjan Sjögren och två krönikor av Lispector: om skrivandet och upptäckten av världen.
Dessutom: Intervju med Etgar Keret: ”Så länge vi är nyfikna finns det hopp!”. Presentation av Yu Huas författarskap, krönika av Aslı Erdoğan och reportage från Burkina Fasos litteraturscen.  

Omslagsillustration: Johanna Magoria

Innehåll

”Så länge vi är nyfikna finns det hopp!”
Xu Lan intervjuar Etgar Keret

Avgudadyrkan
Text av Etgar Keret

TEMA Clarice Lispector
”Jag är född! Jag är född! Jag är född!”
Viola Bao guidar genom Clarice Lispectors liv och verk

Förlåt mig, kära läsare
Krönika av Clarice Lispector

Enkät: Vad betyder Clarice Lispector för dig?
Svar från Leif Holmstrand, Helena Boberg, Beate Grimsrud & Lina Hagelbäck

En melankolisk författare med lycklig stil
Björn Kohlström om Clarice Lispectors novellkonst

Lässvårigheter
Jesper Olsson om sina försök att läsa Clarice Lispector

Upptäckten av världen
En krönika av Clarice Lispector om livet och kärleken

”Till Lispector kommer jag alltid tillbaka”
Intervju med översättaren Örjan Sjögren av Birgitta Wallin        

”Jag läser henne lika vilt som hennes språk är”
Tone Schunnesson om befrielsen i att läsa Lispector

Från avant-garde till bästsäljare
Lin Engdahl om Yu Huas författarskap

På det ”eviga offrets” sida
Annika Thor ger en bakgrund till Aslı Erdoğans situation

Inte ens tystnaden är längre din egen
En krönika av Aslı Erdoğan 

Med det talade ordet i fokus
Reportage från Burkina Fasos litteraturscen av Karolina Jeppson

Redaktörsord

I en berså av grönskande ord

Min sommar med Clarice – det var förra året, i trädgården. Svalorna störtdök, vinden susade och i sköna stolen satt jag i timmar, läste långsamt. Det går nog inte att läsa Clarice Lispector fort. Jag skulle delta i ett seminarium om hennes författarskap och behövde förbereda mig, fast det var trögt att ta sig an uppgiften mitt i ljuvaste sommaren. Först efterhand öppnade sig texterna. Men då kom belöningen: det var som att jag redde mig en grönskande berså av hennes saftiga meningar och därinne upphörde tiden. Ynnesten att få bli förtrollad.
 
En stor del av denna Karavan ägnas ett Lispector-tema. Genom texter om henne, av henne, vill vi visa på hennes särprägel, men framför allt hennes mångsidighet och universalitet. När hon var bara 23 år debuterade hon med romanen Nära det vilda hjärtat (1944) och revolutionerade därmed brasiliansk litteratur. Det var en ny sorts roman, som bröt med det linjära berättandet. Där skildrar hon den tudelning som också präglade hennes liv, slitningen mellan konvenans och frihet. Hon kom med tiden att skriva ett tjugotal romaner och diktsamlingar, även barnböcker.
 
Lispector är känd för sitt vilda, poetiska och associativa språk, som ofta överraskar läsaren. På sitt unika vis ställer hon grundläggande frågor om vad livet är och har en förmåga att förvandla läsarens sätt att betrakta verkligheten. Det tycks som att hon tidigt kom fram till att en författare kan göra vad helst hon vill: ”… jag vill inte ha vad som är gjort utan vad som vindlande ännu håller på att bli till.”
Utöver sina böcker skrev Clarice Lispector mängder av tidningskrönikor, och vi har glädjen att kunna presentera två av dem. Vindlande, levande texter. 
 
                                                             ***
 
Vad händer på Burkina Fasos litteraturscen? En hel del, kan man få veta genom Karolina Jeppsons reportage. Även om förlagsbranschen är ranglig och det sannerligen inte är lätt att bli utgiven, används andra kanaler för att nå ut. Det anordnas kulturveckor, startas bokklubbar och hålls tävlingar i poetry slam. Scenens poesi spirar och inblåser nytt liv i landets litteratur.
 
Från Turkiet kommer gång på gång nyheter som förskräcker. Med ett pressfrihetsindex som rasat i botten har landet blivit världens största fängelse för journalister och författare. En av dem som nu åtalas för brott mot staten är författaren Aslı Erdogan, välkänd för Karavans läsare. Det hon gjort var att skriva krönikor i en prokurdisk tidning. Hennes text här i numret är fylld av smärta och en insikt om vikten av att vittna i en tid av grymhet.
 
Yu Hua hör till de mest betydande författarna i Kina idag. Han menar att en författares grundinställning bör vara oppositionell. I romanen Bröderna, nyligen utkommen på svenska, visar han i en grotesk skrattspegel upp ett samhälle präglat av galen köpkommers och korruption.
 
Den läsare som öppnar en bok med noveller av Etgar Keret kommer efter en stund säkerligen att komma på sig själv med att småle ystert, hans berättelser är sådana. I dem inträffar ofta något absurt och oväntat i en vardaglig situation. Nu har han skrivit biografiska berättelser, vilket är annorlunda, för, som han själv säger: ”Man vet vad som ska hända.” Men humorn tränger igenom som förr, även om ett större allvar anas. Vi möter honom här i en innerlig text om en avgudad storebror, och i ett spännande samtal med Xu Lan.
 
Nu är det 2017 och Karavan har funnits i ett kvartssekel. Ganska många karavaner har det blivit … Och litterära program och projekt! Med oförglömliga möten, oanade insikter, ordkonst som dröjer sig kvar. Senare i höst firar vi 25-årsjubileum. Vi återkommer med detaljer kring det, men nu, kära läsare, vill jag önska er en riktigt härlig sommar!

BIRGITTA WALLIN