Illustration: Hanna Eliasson

Svindleriets konster – det är temat för Karavans höstnummer 2023. Med nedslag i litteraturen från medeltiden och framåt ges fantasifulla exempel. Valda anekdoter ur en kinesisk bedrägeribok från 1600-talet och en arabisk från 1200-talet ­vittnar om forna tiders färdigheter och uppfinningsrikedom inom bedrägeribranschen. Vi presenterar också skojare i modern arabisk litteratur, liksom indiska och pakistanska romaner om nutida fiffel och båg.

Litterära svindlerier dryftas i texter om författaren som trollkonstnär och om plagiat, inspiration och imitation. Här berättas även om Hilda Hilst, som lurade både läsare och kritiker med förförisk list, och den sensationelle bedragaren George Psalmanazar vars bok om Formosa gjorde stor succé.

Dessutom: två nyöversatta noveller: Leye Adenles ”Morbror Sam” om ett så kallat Nigeriabrev, och en berättelse av Liu Yichang om en fluga som söker något vackert. Meta Ottossons Översättardagbok del 2 publiceras.

Omslagsillustration: Fredrik Tjernström

Innehåll

TEMA Bedrägeri och svindleri i skönlitteraturen

Fantasifull vägledning i lurendrejeriets konst
Handböcker i bedrägeri från svunna tider

ur Avslöjanden av ett urval hemligheter
Två historier av Jamāl al-Dīn ʿAbd al-Raḥīm al-Jawbarī

ur Bedrägeriboken
Två berättelser av Zhang Yingyu

I Kalis tid
Fiffel och båg i det skinande Indien

Berättelsens trollmakt
Så påminner stora författares metoder om illusionisters konster

Vad är plagiat och vad är ekon av det man läst?
Några tankar kring en roman av Mohamed Mbougar Sarr

Inget fel att låna av varandra, tvärtom!
Inspiration och imitation i japansk poesi

Himmel och helvete
En novell av Liu Yichang

En svindlande klassiker
Om första kapitlet i Hundra år av ensamhet

Morbror Sam
En novell av Leye Adenle

Mustafa Said i skrattspegeln
Skojare inom arabisk romankonst

En förförares list
Så lurade Hilda Hilst läsarna och kritikerna

Magiskt berättande
Fyra romaner i en, i Hérnan Díaz Egendom

Mannen från Formosa
Historien om den sensationelle bedragaren George Psalmanazar

”En dag blickar hon emot mig från andra sidan köksbordet”
Meta Ottossons Översättardagbok del 2

 Redaktörsord

Små och stora svindlerier

Kossorna råmar. Åh, de älskar ju äpplen! Jag sitter i torpet och läser och hör råmandena tillta. Hösten är vacker, och äpplena lyser som små röda lyktor i träden. Redan tidigt på morgonen är korna igång. Om vi rör oss ner mot ängen kommer de rusande. Frukten måste vara som godis för dem, kanske som den läckraste sorbet när de har den på tungan. Men lurar vi dem när vi kastar ut äpplena till dem? De får ont i magen av för många, sade bonden. Då vågade vi inte fortsätta. Men sedan sade han att det ändå går bra, i små mängder. Så vi fortsätter kasta.

Det här numret handlar om lurendrejerier av olika slag. En del mer oskyldiga, andra inte alls oskyldiga. Idén till temat slog rot efter att Anna Gustafsson Chen i vårt redaktionsråd tipsade om en underhållande kinesisk bok från 1600-talet, Bedrägeriboken av Zhang Yingyu. En samling fylld av historier om fantasifulla svindlerier, så omsorgsfullt skildrade att berättelserna närmast liknar instruktioner att följa för noviser inom bedrägeribranschen. Alla metoder verkar dock inte särskilt enkla att ta efter, som Anna berättar om i sin artikel på nästa uppslag …

Den kinesiska svindlarboken visade sig ha en frände i en arabisk bok från 1200-talet, Avslöjanden av ett urval hemligheter. Författad av Jamāl al-Dīn ʿAbd al-Raḥīm al-Jawbarī, en berest och beläst herre som tycks ha varit mycket insatt i utförandet av diverse trick. För att visa på forna tiders färdigheter och uppfinningsrikedom vad gäller svindleriets konster har vi låtit översätta ett antal anekdoter ur de här två böckerna – håll till godo!

I numret följer många andra exempel på hur svindlerier och bedrägerier gestaltas i litteraturen. Detta med att luras på olika sätt är sannerligen inget nytt under solen. Ett mänskligt beteendemönster som alltid funnits där och svarat mot olika behov. Fascinationen inför bedragare och svindlare är också stor, liksom spänningen som ligger i att försöka avslöja dem.

I den nigerianske författaren Leye Adenles novell ”Morbror Sam”, som finns översatt i numret, har huvudpersonen Dougal fått ett brev med uppmaningen att resa till Lagos för att hämta ett arv. Frågan är, vem kan han lita på – vad är sanning, vad är lögn? Den frågan är inte alldeles lätt att svara på, ska han upptäcka.

Liu Yichang berättar i sin här översatta novell om en fluga som söker något vackert och beger sig till människornas värld. Vad som är himmel och vad som är helvete får en ny innebörd på det fina konditoriet.

Illusionen är grundläggande i berättelser om bedrägerier: att något visar sig vara något annat än vad som först var fallet. Och att skapa en illusion är fundamentalt för den som bedrar – som att göra en undanmanöver för att dölja vad som verkligen pågår. Trollkonstnären är en person som övat upp denna skicklighet för att kunna förmedla en illusion så att den upplevs som verklig. John Swedenmark jämför i sin text här i numret författarens metod med illusionistens när det gäller förmågan att suggerera. En stor författare kan trolla fram en hel värld och förmedla den genom illusioner vävda av språk. 

Ett par texter berör litterära svindlerier och tar upp frågan om vad som är plagiat och vad som är inspiration. Här berättas också historien om den sensationelle bedragaren Psalmanazar som berättade häpnadsväckande saker om Formosa, en plats där han aldrig satt sin fot. Hans bok om ön publicerades i England i början av 1700-talet, gjorde succé och trycktes om många gånger.

Den brasilianska författaren Hilda Hilst, hon ville ha fler läsare – hennes böcker kom inte i några nya upplagor. Ett faktum som hon tröttnade på och därför bestämde sig för att enbart skriva pornografiska berättelser. Läs mer om detta i Isi de Paulas intressanta text.

Vidare presenterar Jonathan Morén skojare i modern arabisk litteratur, och Jan-Erik Pettersson lyfter fram indiska och pakistanska romaner om fiffel och båg. De sistnämnda handlar om en girighet utan like, om svindlerier som äter sig in i och omvandlar hela samhället.

Ett minne från Indien dyker upp. Det är från en resa, kanske är det tio år sedan: jag är i Kochi i Kerala för att hälsa på en vän. Han är poet, en av de mest välkända som skriver på malayalam, språket man talar i Kerala. Till vardags är han kamrer, jobbar inom den delstatliga förvaltningen. Han tycker det är skönt att hålla på med siffror och tabeller, till skillnad från de svårfångade orden. För på senare tid har han inte skrivit så mycket, inte kunnat. Däremot har han spelat i många filmer och tv-serier. Han är nämligen såpaskådis, också. Och det innebär att han ofta är borta från jobbet. ”Men”, säger han och ler snett, ”det gör ingenting. Jag är ju statligt anställd. Ingen bryr sig.”

Alltså – allt är ändå så misskött, det är självklart att man kan vara borta hela dagar, flera dagar, och ägna sig åt annat. Just nu underlättar det livet för honom, han vill gärna filma (denna vän medger själv att han är mycket fåfäng och älskar att synas på filmduk och i rutan). Men det är med sorg i hjärtat han talar om rötan, den som går djupare än hög frånvaro, den som genomsyrar administrationen på såväl lokal som nationell nivå: ”Hur ska vi bli kvitt korruptionen? Den finns ju överallt.”

I förra numret påbörjades en ny artikelserie kallad Översättardagbok. Vi har förstått att det finns ett stort intresse för översättarens arbete. Hur går det egentligen till? Meta Ottosson fortsätter här att beskriva hur hon går till väga, och hon är nu djupt inne i översättningen av romanen som heter Dust (vad blir dess titel på svenska? Det vet vi inte än). Vi får följa henne på färden.

God läsning i hösten, kära läsare!

BIRGITTA WALLIN