Illustration: Staffan Larsson

Stort nummer om kärlekens hinder, kärlekens gnista
Vad skulle litteraturen vara utan berättelserna om de älskande som slåss mot oöverkomliga hinder? I det nya numret fördjupar vi oss i ett av världslitteraturens mest fängslande teman. Ett tema som berättar oändligt mycket om olika tiders samhällsklimat, men som också innehåller romantik, erotiska förvecklingar och drama.
Ur innehållet: ”Pakten blir inte bruten ens när en gång vi dör” - kärleksdiktning från Arabiska halvön, noveller av Samanta Schweblin och Alex Smith, dikter av Adonis, indisk feministisk klassiker av Ismat Chugtai sedd ur dagens perspektiv, Nuruddin Farah porträtterad av Elise Karlsson, hunger, hat och hämnd i romanen Ris av Su Tong.

Innehåll

TEMA Förbjuden kärlek

Att älska ett land på alla sätt och vis
Författarfränder: Elise Karlsson om Nuruddin Farah  

Kärlekens hinder, kärlekens gnista
Essä av Roza Ghaleh Dar                                  

”Eländiga stackare är de som älskar”
Jonathan Morén om äldre kärleksdiktning från Arabiska halvön

Pakten blir inte bruten ens när en gång vi dör
Fem dikter om kärlek av Jamil ibn Ma’mar al-’Udhri

De älskande
En novell av Alex Smith

Ris – berättelse om ett omättligt begär
Lin Engdahl om Su Tongs moderna romanklassiker 

”Det är bara ditt blod som är lite hett, det är hela saken”
Viola Bao om en indisk feministisk klassiker och nutidens svar på den

Täcket
En novell av Ismat Chugtai

Täcket
En novell av Parvati Sharma     

Förklaring till läsarna av min poesi
En dikt av Nizar Qabbani

När en idé möter en särskild röst, det är då det händer
Fem frågor till Samanta Schweblin              

En man utan tur
En novell av Samanta Schweblin

Historien om de tu som ”dag efter dag jagar efter älskog”
Anna Gustafsson Chen om en berömd kinesisk klassiker

Plommonblomman i guldvasen
Ur Jinpingmei

Min kropp är det jag ser och det jag inte ser
Dikter av Adonis

Att skriva in det bortträngda igen
Essä av John Swedenmark om Adonis dikter om Hagar

Redaktörsord

Kärlek i motvind

Det var en kväll vid Victoriasjöns strand i Jinja för några år sedan. Mörkret hade fallit, ibland fick en bris jakarandaträdens grenar att rassla till. Koncentrerat satt vi, ett dussintal svarta och vita kvinnor, och lyssnade på en berättelse om två älskande i 1700-talets Sydafrika. Det var avslutning på en workshop för skrivande afrikanska kvinnor som Karavan hade genomfört tillsammans med ugandiska FEMRITE. Deltagarna hade tagit med sig texter som de ville läsa upp, egna och andras, och en av dem läste upp novellen ”De älskande” av Alex Smith, som nu finns översatt här i Karavan. Den vita kvinnan och den svarte mannen, deras ömsinta kärlekshandling på tvärs mot lagar och förbud, priset de fick betala – på något vis brände det sig in i mig.

Så uppstod idén till ett nummer om förbjuden kärlek. Ett tema som kan berätta oändligt mycket om olika tiders samhällsklimat och synen på etnicitet, klass, könstillhörighet med mera. Ett tema som inbjuder till texter fyllda av romantik, erotiska förvecklingar och drama, inte sällan med dödlig utgång. Ett av världslitteraturens största teman, kanske det största. För vad skulle litteraturen vara utan de älskande paren som slåss mot oöverkomliga hinder? Den omöjliga, glödande kärleken fängslar oss genom alla tider. I sin essä belyser Roza Ghaleh Dar bland annat frågan om det kanske rentav är så att hindret är en förutsättning för att kärlek ska uppstå.

I numret gör vi nedslag i olika språkvärldar och färdas i tid och rum. Exempelvis till Arabiska halvön, där kärleksdiktningen tar fart på allvar under 600-talet. En beduinsk variant – nostalgisk och trånande – påverkar starkt bilden av ”den älskande” inom arabisk kultur, en inverkan som sträcker sig fram till dagens tv-såpor. Vi kan läsa en av de olyckligt förälskade skalderna: ”Jag tillbringar, utan skymt av henne, min långa dag / Om natten, i drömmen, möts vi, min själ och hennes själ.”
Som den främste bland arabiska poeter idag beskrivs ofta Adonis. I en diktsamling återberättar han den bibliska myten om Hagar och i samstämmighet med sitt poetiska projekt att lyfta fram röster som tystats ger han oss hennes version, hon som ”bröt sönder sina bojor”. Jonathan Morén har översatt några av dessa fängslande dikter och John Swedenmark beskriver djuplodande Adonis arbete med att gestalta det bortträngda.

”Att skriva handlar om att fästa sorgen på papper”, har Su Tong sagt i en intervju. Hans roman Ris liknar inget annat – en historia om hunger, hat och hämnd som givit författaren något av kultstatus i hemlandet Kina. Lin Engdahl berättar mer. Den kinesiska klassikern Plommonblomman i guldvasen, notorisk för sina många sexscener, är egentligen en sedeskildring. Ännu finns den inte på svenska, men Anna Gustafsson Chen har översatt ett stycke ur den för oss.

Vad mer i denna Karavan? I sin text om Nuruddin Farah skriver Elise Karlsson om den komplexa kärlek som den djupa kännedomen om ett land kan medföra, Alice Svanstein visar på kärleksfejder i fem barnböcker. Och så är vi glada över att kunna hälsa en ny medlem i vårt tidskriftsråd välkommen, litteraturkritikern Viola Bao. Hon skriver här i numret om två indiska noveller som båda bär namnet ”Täcket”. När Ismat Chugtai, feministisk föregångare, 1941 publicerade sin version om två kvinnors erotiska relation blev hon åtalad för pornografisk framställning, trots att det inte förekom några öppna sexuella referenser. En ung indisk författare, Parvati Sharma, har skrivit ett nutida svar på Chugtais novell, ett svar som är bra mycket mer explicit. Vi publicerar båda novellerna. Samanta Schweblin, bokaktuell på svenska, leker i sin novell i detta nummer med kärlekstemat på ett överraskande vis.

Bästa läsare, porten står nu öppen till dessa olika kärlekstunnlar.

BIRGITTA WALLIN