arrow-right cart chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up close menu minus play plus search share user email pinterest facebook instagram snapchat tumblr twitter vimeo youtube subscribe dogecoin dwolla forbrugsforeningen litecoin amazon_payments american_express bitcoin cirrus discover fancy interac jcb master paypal stripe visa diners_club dankort maestro trash

Varukorg



Senaste numret

Nr 4/2019: Tusen och en roman ur den arabiska litteraturen


Nr 4/2019: Tusen och en roman ur den arabiska litteraturen


Illustration: Ulrika Netzler

Välkommen att träda in i en fascinerande och utmanande värld, när vi utforskar den arabiska romanen! Poesin har alltid varit genre nr ett i arabvärlden, men romanen har under de senaste decennierna tagit ett stort kliv framåt och inmutat sin plats på den litterära scenen. Idag är den arabiska romanen livaktigare än någonsin. Forskare, översättare och författare är våra guider och presenterar sina favoriter i ett extratjockt nummer. Dessutom har vi låtit översätta utdrag av Ghassan Kanafani, Salim Barakat, Basma Abdel Aziz med flera.

Utöver temadelen finns här en intervju med den debuterande Virginia Higa, en presentation av samtida röster från Malaysia med mera.

 

Innehåll

4 Matbordet som livets nav
Annakarin Thorburn intervjuar Virginia Higa

7 Mordgåtor, spökbröllop och hjältinnor på uppdrag
Tre samtida röster från Malaysia

18 Om stora och små vänner
Suzanna Petersson Kero tipsar om fem barnböcker

21 I gläntan där floden väller fram
Omläsningen: en roman av José Maria Arguedas

TEMA: TUSEN OCH EN ROMAN SID. 28-99
28 En färd genom den arabiska romanens historia
Jonathan Morén guidar genom seklerna

34 Rum för minnets rörelser
Tre romaner av Iman Humaydan Jounes

36 Farlig färd mot Bagdad
Dhia Jubailis roman Den tudelade

38 Tillbaka till Haifa
Om en roman av Ghassan Kanafani – plus ett utdrag

46 En återuppstånden pasha och en misslyckad statlig angivare
Två romaner om antihjältar

50 Enkät: Vilken är din arabiska favoritroman?
Karavan frågar fem författare

52 Dagar och nätter i byar och metropoler
Elva romantitlar presenteras i en mosaik av boktips

64 Att ge sig av eller stanna kvar
Två romaner av Sinan Antoon

66 En världsrymd av eget slag
Salim Barakats romankonst

70 Fångarna från Sinjar
Utdrag ur en roman av Salim Barakat

74 Hur skriver man tystnaden?
Elias Khourys senaste romanprojekt

78 Släktsagor, feministiska klassiker, satirer …
Boktips: Arabiska romaner på engelska

80 I väntan vid Porten
Om Basma Abdel Aziz debutroman – plus ett utdrag

86 Författaren som inte vill bli översatt
Rabee Jabers romanvärld

90 I förändringens tid
Naguib Mahfouz Kairotrilogi

93 Maryams labyrint
Om en roman av Mansoura Ez Eldin – plus ett utdrag

96 Hem till byn?
En klassiker av Tayeb Salih

 

Redaktörsord

En romankaravan kommer här

I början av december hölls en nordisk konferens för kulturtidskrifter i Göteborg, fint genomförd av Nätverkstan, som jag bevistade. Den var mycket givande och det var stimulerande att träffa kollegor från både Sverige och andra länder i Norden. Inledningsvis talade Ingrid Elam och hon delgav oss sin tidskriftsbiografi – det vill säga, hon betraktade perioder ur sitt liv i förhållande till vilka publikationer hon då läste eller medarbetade i. Det satte igång en mängd tankar, för tidskriftsabonnemang eller återkommande lösnummerinköp säger ju faktiskt väldigt mycket om ens intressen och var man befinner sig i livet, och berättar även en hel del om det samhälleliga tillståndet genom att lägga i dagen vilka tidskrifter som finns i omlopp. Pröva själva, att i minnet göra en sådan resa!

Under talet fördes jag tillbaka i tiden till ett par tidskrifter jag förfärdigade när jag var barn. Den första hette Lattjo! och bestod dels av urklipp från veckotidningar, såsom intervjuer med kändisar, men också frågetävlingar och annonser som jag själv skrev och ritade med tuschpennor i brokiga färger. Ett exemplar av varje nummer. Det blev nog faktiskt några stycken, som en snäll farbror Gösta i familjens nära umgängeskrets inhandlade för ett par silverslantar.

Men lite längre fram, ungefär i tolvårsåldern, var det dags för något helt annat. En ny vän hade kommit som en vind in i mitt liv, hon gick i parallellklassen, och tillsammans gjorde vi så många roliga saker. Vi bestämde oss för att göra en tidning och döpte den till För en bättre värld. Vi var fyllda av revoltkänslor, inspirerade av äldre syskon som i sin tur inspirerats av dåtidens upproriska strömningar, och vi ville belysa olika orättvisor för att få ett stopp för dem. Vi gjorde också intervjuer, innehållande tjugo frågor som vi tänkt ut. De handlade om allt från vad man tyckte om Melodifestivalen, om fängelser och om kungahuset, till vad man helst skulle vilja ändra på i samhället och vilka drömmar man hade. De här frågorna gick vi runt i hemstaden Sala och ställde till olika slags personer: tanten bakom disken på konditoriet, ett befäl inne på polisstationen, en präst, ett par släktingar med flera.

Vi hade gjort en lista med olika problem att skriva om, jag har kvar det gulnade kollegieblockspapperet. Om varför tjejer har så tunna röster, hur det kan få finnas fattigdom, rasdiskriminering och miljöförstöring … Jag minns hur min bror försynt påpekade att man kanske inte kan ta upp alla världsproblem i ett och samma tidskriftsnummer. Uppriktigt förbryllade över kommentaren svarade vi unisont: Jodå! och fortsatte vårt värv. Nu blev det första numret aldrig färdigt, men det spelar inte så stor roll. Det var denna strålande, glupande ansats, en tro på att det mesta är möjligt, som får mig att med ömsinthet se tillbaka på de unga människor vi då var.

Och så, från denna utflykt till minnenas värld, till numret du håller i handen. Som är ett extra tjockt och lite ovanligt nummer. Förutom att som brukligt blanda artiklar i olika ämnen, innehåller det faktiskt en hel romankaravan. Den är fylld av presentationer av arabiska romaner, då vi har vaskat fram en mängd glimmande guldkorn som vi hoppas ska frambringa nyfikenhet på en för många svenska läsare till stora delar okänd litteratur. Här öppnas dörrar in till en mångfaldig romanvärld, en mosaik av skiftande röster från metropoler och byar. Litteraturen har den förmågan att den ”tillåter läsaren att gå in i historien genom oändligt många portar, och utgör på så sätt en omskrivning av historien” så som det står i en artikel av Kerstin Eksell. Den ger oss också den unika möjligheten att dela en annan människas öde för en stund, här i numret gäller det exempelvis den unga kvinnan som under täcknamn uppsöker en kurdisk målare i Skogås och det palestinska paret som efter tjugo år besöker det hem de drevs på flykt ifrån – deras berättelser återfinns i utdrag som vi låtit översätta. I närapå alla de romaner som presenteras är människorna utlämnade åt diktatorers nycker eller sitter fast i en storpolitisk rävsax. De försöker stå upprätt, men en våldsam politisk utveckling hotar hela tiden att sluka dem. Därför är det så viktigt att berätta, berätta, att återta livet.

Litteraturforskare, översättare och författare skriver i numret om sina personliga bokliga favoriter, och jag vill varmt tacka dem alla. Ett särskilt tack går till Jonathan Morén, utan honom hade det inte varit möjligt att genomföra idén om en sådan här romankaravan. Han är en förträfflig vägvisare in i den arabiska litteraturen, och jag rekommenderar hans introducerande artikel som en start in i vår temadel.

Det är Nobelpristider när jag skriver detta. Missa inte krönikan längst bak i numret, där Anna Gustafsson Chen undrar hur länge litteraturpriset ska fortsätta att i stort vara en europeisk angelägenhet, trots de universella anspråken. För statistiken visar inte på någon vilja att vidga världen: 83 pris till Europa, fyra till Afrika, sex till Asien … Asien som ju, för att citera författaren Folke Isaksson, ”är människans hem. De flesta bor där.” Och Afrika som är vår vagga.

Nu är det snart nytt decennium. Hoppas att vi får följas åt ett bra tag till, kära läsare!

Birgitta Wallin