Xue Mo
Vildhundarna. Fyra berättelser från öknen
(Xue Mo zuopin jingxuan)
Översättning: Alexis von Sydow
Bokförlaget Wanzhi, 2021
Texten har varit publicerad i Karavan 3/2021
Med Vildhundarna presenteras Xue Mos författarskap på svenska. Antologin utgörs av noveller och utdrag från längre romaner, vilka samtliga utspelar sig i författarens hemtrakter i nordvästra Kina där landskapet skiftar mellan höga platåberg, stäppmarker och öken.
Xue Mo (född 1963), som egentligen heter Chen Kaihong, hade en fattig uppväxt i Gansuprovinsen och började på egen hand utforska skrivandet i tjugoårsåldern. Eftersom han saknade tillgång till både böcker och lärare, lät han sig i stället vägledas av allsköns texter som han kom över. Av en slump träffade han en litterär redaktör som rekommenderade honom att läsa Hundra år av ensamhet. Mötet med Gabriel García Márquez skakade om den unge Xue Mo och i ett enda svep skrev han en kortroman som publicerades 1988 och blev hans debut. Det stora genombrottet kom först med romanen Da Mo Ji (”Ökenelegi”) som publicerades 2000 efter tolv års arbete. Därefter har han publicerat åtta romaner och ett flertal noveller.
Berättelserna i Vildhundarna är genomgående skrivna på en detaljrik, följsam prosa som skickligt översatts av Alexis von Sydow. På skilda sätt tematiserar texterna lidande och kampen för överlevnad. I den actionspäckade titelberättelsen färdas svägerskorna Lanlan och Ying på kameler mot de mystiska saltmarkerna då de överrumplas av en flock hungriga hundar. Samtidigt som de vassa hundtänderna nafsar dem i hasorna jagas kvinnorna också av sina egna smärtsamma minnen och begär.
I ”Ljudet av bondbönor i natten” möts Snöflinga av en fruktansvärd stank då hon kommer ned från berget. Vägen kantas av likrester och hon hör hämndlystna andar hungrigt yla. Inte blir det bättre då den unga kvinnan anländer till sin morbrors hus. Där är alla utsvultna och när Snöflinga ska laga mat hittar hon ett finger bland disken. Trots att hon plötsligt tycker att alla tittar konstigt låter hon sig övertalas att sova över. Stämningen som byggs upp i dunklet medan Snöflinga sover räv är så kuslig att nackhåren reser sig (trots att jag sitter och läser i strålande sol på varma skärgårdsklippor).
Då Vildhundarna delvis består av romanutdrag uppstår sällan en känsla av tillfredställelse och förlösning. De abrupta sluten berövar istället de enskilda berättelserna en del av magin i deras starka framåtrörelse och driv. Med det sagt hoppas jag att någon av Xue Mos romaner snart kommer att finnas i de svenska boklådorna.
