arrow-right cart chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up close menu minus play plus search share user email pinterest facebook instagram snapchat tumblr twitter vimeo youtube subscribe dogecoin dwolla forbrugsforeningen litecoin amazon_payments american_express bitcoin cirrus discover fancy interac jcb master paypal stripe visa diners_club dankort maestro trash

Shopping Cart



Ett existentiellt rop


Omslag Blå sand, ett öga med grön ögonskugga mot rödorange bakgrund


Mamon Zaidy
Blå sand
(Raml azraq, 2019)
Översättning: Jonathan Morén
Mafan Förlag, 2024


Omslag Blå sand, ett öga med grön ögonskugga mot rödorange bakgrund

Den libyske författaren och översättaren Mamon Zaidy introduceras på svenska med kortromanen Blå sand i översättning av Jonathan Morén. Zaidy har översatt både poesi, romaner och sakprosa till arabiska. Oftast handlar böckerna han översatt liksom hans eget skrivande om mänskliga rättigheter, frihet och rättvisa vilket har gjort att han utsatts för förföljelse och hot i sitt hemland. Han har därför tvingats lämna Libyen och lever nu som fristadsförfattare i Uppsala.

Blå sand är en surrealistisk och mytisk berättelse som utspelar sig i en by vid havet. Boken inleds med drömliknande skräckvisioner av döda och lemlästade kroppar men så småningom blir berättelsen mer realistisk med en han och en hon i fokus. Temat handlar om hur man söker och finner ett meningsfullt liv. Kvinnan vill ha barn, medan mannen önskar något annat, ovisst vad. Båda känner sig alienerade och olyckliga i en hotfull och skrämmande värld som speglar den kaotiska situationen i Libyen idag med maktkamp mellan stridande grupperingar och laglöshet.

Andra röster, andra namnlösa personer kommer till tals, ändå förblir grundstämningen densamma – ett existentiellt rop om utsattheten att existera i en grym och obegriplig värld. Blå sand är en djupt pessimistisk bok där det enda hoppfulla tycks vara själva det ständigt kreativa språket. Romanens huvudperson och handling är egentligen Mamon Zaidys surrealistiska och nyskapande språk som kan påminna om sådana mystiker som Al-Niffari och Al-Halladj.

Då och då talas det om ”sultanen” i romanen. Han styr över både naturen och samhället och har en medhjälpare som ger folket en rusdryck som gör livet uthärdligt. Det är en anspelning på religionens och politikens makt över folket i Libyen. Någon sann frihet verkar inte existera i Zaidys värld samtidigt som alla ständigt söker denna frihet. Ändå händer något oväntat på slutet. Det är en sorts apokalyps då världen går under. Romanen slutar i ovisshet om vad som kommer att hända. Den existentiella ovissheten och osäkerheten utgör i själva verket huvudtemat i boken.

Det var länge sedan jag läste en sådan mångdimensionell och gåtfull text som Blå sand. Boken präglas av en uppfriskande kreativ fantasi. Dagens litteraturklimat i Sverige domineras däremot av en endimensionell populärrealistisk stil som är lätt att förstå och lätt att läsa. Zaidy tror på en aktiv läsare som är villig att anstränga sig för att ta till sig en text. Det är framtiden för en levande och angelägen litteratur.


BO GUSTAVSSON