Yaa Gyasi
Inte av denna världen
(Transcendent Kingdom, 2020)
Översättning: Inger Johansson
Norstedts förlag, 2020
Texten har publicerats i Karavan nr 1/2021
Huvudpersonen i Yaa Gyasis senaste roman, som nu kommit i utmärkt och ledig svensk översättning av Inger Johansson, heter Gifty. Hon är begåvad, som namnet antyder, ung och doktorand vid Stanforduniversitetet, där hon tillbringar tiden med att utföra laboratorieexperiment på möss. Mössen tilldelas små doser av beroendeframkallande substanser såsom energidrycken Ensure och Gifty observerar vilka nervbanor i djurens hjärnor som aktiveras under påverkan. Det kan hon göra eftersom hon frilagt deras hjärnor och planterat in fiberoptik som lyser upp de banor och centra som aktiveras. Under en fas av sin studie bestämmer sig Gifty för att göra tilldelningen slumpmässig så att djuren ibland får den eftertraktade dosen, ibland får en elstöt. Med fascination och sorg noterar hon hur några möss trots elstötarna aldrig slutar sluta trycka på knappen.
Giftys forskningsarbete drivs av kunskapstörst men hon har också djupt personliga drivkrafter. Hennes bror, Nana, är sedan några år död efter att ha överdoserat heroin och broderns missbruk har starkt präglat hennes uppväxt. Modern lider av en återkommande och djup depression, som förvärrats efter sonens död, och är i perioder sängliggande och närmast okontaktbar, och fadern har återvänt till sitt ursprungsland, Ghana, utsläpad efter alla försök att rädda sin son. Giftys fråga är därför inte bara forskningens kring hur beroenden uppstår utan handlar också om varför inte Nana, eller någon runt omkring, lyckades få honom ur missbruket.
Till de vetenskapliga och personliga frågorna om beroende, missbruk och varför vissa individer är mer mottagliga än andra lägger Gyasi ytterligare en dimension: religionen. Giftys mor är djupt troende kristen och har fostrat sina barn in i kristendomen genom att ta med dem till kyrkan – närmare bestämt lokala pingstkyrkan i Alabama. I takt med att barnen växer upp och formar egna åsikter börjar de också förhålla sig mer självständigt till tron; Nana överger den medan Gifty utvecklar en egen hållning, som vissa av studiekamraterna och sedan forskarkollegorna har svårt att förstå. Tematiskt ringar romanen genom sin historia på det här viset in ett område som handlar om människans sökande efter tillvarons högre tillstånd och de egna, delvis fördolda, drivkrafterna – något den engelska titeln, Transcendent Kingdom uttrycker än tydligare än den svenska.
Med detta är romanens spelplan utstakad både i tiden och i rummet. Handlingen rör sig mellan minnen av brodern, som var en lovande fotbollsspelare och sedan basketspelare tills han slutade intresserade sig för sport, minnen av kyrkan, laboratorieslitet och moderns växlande tillstånd – modern som under en period flyttar in hos Gifty, ockuperar sängen i lägenheten så att dottern får sova på soffan, och vägrar att lämna den på dagarna. Under en av moderns sjukhusvistelser besöker Gifty Ghana och får där andra perspektiv på religiositet, liksom på hur psykisk sjukdom och död hanteras.
Yaa Gyasis roman är med sin explicita tematik ett slags idéroman. Samtidigt är den en familjesaga. Texten refererar neurovetenskaplig forskning såväl som diskussioner kring förhållandet mellan vetenskap och religion, men gestaltar också en splittrad familj vars medlemmar är i både existentiell och social mening främmande för varandra. Det är anspråksfullt och ambitiöst. Upplägget ställer också höga krav på genomförandet. Att förena det här filosofiska tankegodset med levande personporträtt kräver en kombination av lätt hand och djup insikt. Det är inte alltid Gyasi lyckas helt med det. Stilen, den raka okonstlade prosan, blir ibland väl enkel för de genomgripande erfarenheter som karaktärerna bär på, och det uppbrutna berättandet ställer sig tidvis i vägen för den fördjupning som behövs.
