Petina Gappah
Sorgesång för Easterly
(An Elegy for Easterly, 2009)
Övers. Helena Hansson
Albert Bonniers förlag, 2010
Texten har publicerats i Karavan nr 1/2010
Petina Gappah är en författare från Zimbabwe, bosatt i Genève, där hon verkar som jurist inom internationell handel. Det är hennes litterära debut, novellsamlingen Sorgesång för Easterly, år 2009 belönad med det prestigefyllda priset Guardian First Book Award, som nu gjorts tillgänglig på svenska i följsam översättning av Helena Hansson.
Boken kan beskrivas som en samling satiriska betraktelser över det av Mugabe-regimen förtryckta och vanskötta Zimbabwe, och Gappahs språk kan beskrivas som enkelt och konstlöst, fritt från varje form av stilistiska utsmyckningar. Blir då inte detta ganska tråkigt? Förutsägbart? Platt och endimensionellt? Propagandistisk plakatlitteratur?
Svaret på alla dessa misstänksamma frågor kunde så lätt ha blivit ett besviket och håglöst "jovisst", men Gappah har lyckats undvika de flesta av dessa fallgropar. Framförallt beror detta på hennes val av infallsvinklar. Visst handlar det hela om Zimbabwe, och visst faller Robert Mugabes skugga över var och en av berättelserna, men i centrum för dem står varken en abstrakt nation eller ett genomkorrumperat ledarskikt. I centrum står vanliga, enkla människor, vilkas liv, på olika sätt, formas och deformeras av tillståndet i landet.
Här möter vi det unga hembiträdet, som, när hon blir gravid, blir skändligen sviken inte bara av den man som lovat gifta sig med henne, utan även av den familj vars vardag hon gjort mer lätthanterlig. Här möter vi en politikeränka som tyst, försjunken i funderingar över hur hennes liv gestaltat sig, står och ser på medan en kista full med jord och trä begravs i hennes döde makes namn under de mest pompösa hedersbetygelser och i närvaro av självaste Presidenten. Här möter vi konsuln, en föga världsvan zimbabwier som utses till sitt lands representant i Genève, och vars liv slås i spillror sedan han lurats att tro att han vunnit en miljon euro på ett internetlotteri. Här möter vi kusinen, som återvänder till hemlandet efter en längre vistelse i USA, dit hon inte kan återvända eftersom hon varit där illegalt, och som hänsynslöst och desperat mjölkar sina anhöriga på pengar för att istället kunna fara till England under falsk identitet. Här möter vi den indiske butiksinnehavaren, som inte riktigt hör hemma vare sig i det koloniala Rhodesia eller det postkoloniala Zimbabwe, vare sig bland de vita eller de svarta. Här möter vi, i själva titelnovellen, dels en förståndshandikappad kvinna som lyfter på sin kjol för 20 cent, dels en kvinna som förtärs av längtan efter barn, men drabbas av det ena missfallet efter det andra, och vi får följa hur deras vägar korsas sedan den förståndshandikappade blivit gravid efter att ha blivit våldtagen av den barnlösas make.
Svikna löften, grusade drömmar, en ständigt gäckad längtan efter ett värdigt och meningsfullt liv, allt förlagt till ett land som dag för dag kommer allt närmare avgrunden, alltmedan såväl de styrande som de enskilda medborgarna klamrar sig fast vid illusionen att allt är som det ska, att inflationen inte är något större problem, att demokrati äntligen genomförts, och att den så kallade "stora sjukdomen med det lilla namnet" inte utgör något allvarligt hot för ett folk präglat av robust hälsa.
För att återvända till Gappahs enkla och konstlösa språk, så framstår det nästan aldrig som platt och livlöst (undantag finns, men ter sig marginella i det större sammanhanget), utan snarare som det helt självklara mediet för den typ av berättelse hon vill berätta, där enskilda, anonyma människor beskrivs med en omedelbarhet som inte medger utrymme för vare sig språkliga krusiduller eller tårdrypande sentimentalitet. Frånvaron av bådadera bidrar till att göra dessa noveller om tragikomiska människoöden än mer gripande, till att få i grunden politiska texter att framstå som häpnadsväckande apolitiska, och till att förläna en övertygande allmängiltighet åt skildringar av det specifika. Gappah lär vara i färd med att skriva på två romaner. Låt oss hoppas att detta rykte talar sant, ty denna debutbok ger förvisso mersmak.
