Kader Abdolah
Dagbok i kilskrift
(Spijkerschrift, 2000)
Övers. Ingrid Wikén Bonde
Norstedts förlag, 2011
Texten har publicerats i Karavan nr 4/2011
Den iransk-nederländske författaren Kader Abdolah (f. 1954) har tidigare kommit ut med två romaner på svenska: Huset vid moskén och Sändebudet. I den senare romanen ger Abdolah sin egen bild av profeten Muhammed och hans liv. Nu utkommer den roman som blev hans stora genombrott när den gavs ut i Holland 2000: Dagbok i kilskrift.
Kader Abdolah är en pseudonym för Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani och författarnamnet är taget efter två avrättade vänner. Den ene avrättades under shahens tid och den andre i ett av mullornas fängelser. Abdolah tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen först under shahen och sedan under ayatollornas regim. 1988 tvingades han fly från Iran och kom till Holland där han fortfarande bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på nederländska och han har skrivit tolv romaner på sitt nya språk. Kader Abdolah har fått en bred internationell publik med sina böcker som oftast har exilen som tema.
Dagbok i kilskrift handlar om den dövstumme analfabeten Agha Akbar som lär sig skriva kilskrift genom att kopiera inskriften som Cyrus, den förste kungen av Persien, lät hugga in i en grotta i Saffransbergen. Inskriften berättar om Mahdi (Messias) som en dag ska komma och befria världen från ondska och lidande. Men ingen har kunnat tyda hela inskriften. Den gåtfulla kilskriften blir Akbars hemliga språk, hans inre värld. Akbar bor i en isolerad by vid foten av Saffransbergen och till yrket är han mattrestauratör. Sonen Ismaiel försöker efter faderns död tolka hans anteckningar.
Det finns många trådar i Abdolahs berättelse, inte minst Irans dramatiska historia under 1900-talet från Reza Shahs maktövertagande 1925 till den islamiska revolutionen 1979 och kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet. Romanen kan liknas vid en persisk matta med många mönster och färginslag. Till detta bidrar även de många citaten från nederländska författare, persiska visor och dikter och korantexter på arabiska. En del av romanen berättas av Ismaiel som fungerar som ett alter ego för Kadar Abdolah eftersom han lever i exil i Holland och håller på att skriva sin del av Dagbok i kilskrift. I Iran tillhörde han i likhet med Abdolah den hemliga vänsteroppositionen och studerade fysisk vid universitetet i Teheran.
Abdallah är en god berättare som använder sig av en sorts magisk realism då han blandar persisk folktro, legender och skildringar av vardagsliv. Särskilt legenden om Mahdi återkommer då och då genom boken. Efter den islamiska revolutionen gör Khomeini ett besök i helikopter vid Mahdis heliga källa i Saffransbergen. Det är en dråplig episod. På grund av sina politiska aktiviteter tvingas Ismaiel fly mullornas regim över Saffransbergen till Sovjetunionen och vidare till Tyskland och Holland. Familjen drabbas av ännu en tragedi då hans syster arresteras och fängslas.
Dagbok i kilskrift är en gripande roman om språk och kommunikation, om hur politiska skeenden slår människors liv i spillror. Men framför allt är det en roman om saknad och längtan och det oupplösliga bandet mellan en far och en son.
