Dilruba Z. Ara
En flod till hjärta
(A List of Offences, 2006)
Översättning: Dilruba Z. Ara
Alhambra, 2021
Texten har publicerats i Karavan nr 1/2022
Östpakistan någon gång före 1971, då landet efter ett befrielsekrig blir Bangladesh. Vi befinner oss i byn Gulab Ganja där Jharna bor med man och fyra söner. Efter flera missfall och ett dödfött barn förtärs hon av längtan efter en dotter.
”En skir och obestämd tid som kan kallas morgon-natt”, när Jharnas man Azad är på affärsresa vaknar Jharna, ber sina böner och läser några verser ur Koranen. I sällskap av sin tjänstekvinna Gulabi ger hon sig sedan iväg för att besöka en pir (ett besök hennes man skulle fått henne att avstå ifrån). Med hjälp av övernaturliga krafter hoppas Jharna bli gravid. När hon lämnar piren och den andliga seansen i hyddan har hon med sig en liten grön flaska med förtrollat vatten. Ett år senare, vid fyrtio fyllda, föder hon överlycklig Daria.
Fast i byn viskas det om att Jharna trotsat Gud när hon vägrat ge upp tanken på att föda en dotter. Och vad är det för silvervitt hår Daria fötts med, som fick barnmorskan att kissa på sig? Nej, Daria är ett otursbarn, viskar grannarna, hon är ett dåligt tecken.
Det här är upptakten till den bangladeshisk-svenska författaren Dilruba Z. Aras debutroman En flod till hjärta, som ursprungligen gavs ut på engelska 2006 och nu översatts till svenska av författaren.
Efter en stämningsmättad inledning följer vi familjen Chaudrys öden i de övre sociala skikten med pengar och tjänstefolk. Romanens huvudperson är förstås Daria. Birollerna delas mellan Mizan och Ali Baba. Mizan, hittebarnet som från att vara tjänstefolk upptas i familjen, med en speciell närhet till Daria. Medan Ali Baba, efter att ha delat rum med Mizan på universitetet i Dhaka introduceras för Daria och vinner hennes hjärta. Intrigens röda tråd är kärlek, traditioner och den hederskultur Daria tvingas in i som kvinna och giftasvuxen.
Några mindre mejslade porträtt, men viktiga för storyn, är kvinnorna som omger Daria: modern och tjänstekvinnan, svärmodern och Ali Babas syster Rina. Deras krav och rivalitet pressar Daria i hennes kamp för frigörelse och självständighet. Här finns en underström av religiösa rågångar och manliga maktstrukturer, sida vid sida med Darias pappas kompromisslösa försvar av dotterns strävan efter bildning och oberoende.
Att döma av nyhetsrapporteringen från Bangladesh tycks ännu idag kvinnors situation tyvärr påminna om den verklighet En flod till hjärta målar upp av hur det var för mer än fem decennier sedan. På så vis äger romanen aktualitet. Dilruba Z. Ara berättar historien rakt upp och ned, realistiskt. Fast samtidigt med en stark sagoton. Som blir problematisk. Att sagoinramningen skapar distans till romanens teman om kvinnlig frigörelse och hederskultur, så långt är det gott och väl. Men när sagotonen tar över framställningen tar den också udden av allvaret i berättelsen. Även översättningens arkaiska svenska – som jag inte vet om den är avsiktlig – skapar distans och dissonans, det kränger mellan det högtravande och förvånande metaforer. Så här kan det till exempel låta:
Timmar senare när träden böjde sig inför natten.
När löven somnade.
När natten vilade sin mage på jordens barm.
(…)
… det var exakt då som hon blev befruktad, i det ögonblicket hennes ägg tog emot Ali Babas sädescell. Det var just i det ögonblicket Jhinuk började spira i henne. Det var just i det ögonblicket hon åter började höra genklangerna från avlägsna hav. Det var just i det ögonblicket som början och slutet skakade hand.
En flod till hjärta är Dilruba Z. Aras första bok på svenska. Hon är bosatt i Lund och arbetar som högstadielärare i engelska och svenska som andraspråk.
