Cecilia Samartin
Señor Peregrino
(Tarnished Beauty, 2006)
Övers. Maria Cederroth & Lasse Lindström
Bazar förlag, 2010
Texten har publicerats i Karavan nr 1/2011
Kvinnliga författare med latinamerikansk bakgrund som lever och är verksamma utanför sin världsdel, vanligtvis i USA, förefaller oftare bli översatta än kvinnliga författare som kommer ifrån och är verksamma i Latinamerika. Dessutom tycks det ha skett en förändring av vilka ”exilförfattare” svenska förlag väljer att översätta (och exilen är oftare frivillig numera). Under en tid fanns ett intresse för kubanska författarnamn som Zoé Valdes (som idag bor i Frankrike) med romanerna Jag skänkte dig mitt liv (1999) och Vårt dagliga intet (2000) och Ana Menéndez (som bor i USA) med På Kuba var jag en schäfer (2002) och Hon älskade Che (2003). Författarskap sinsemellan olika i språk och stil men där förhållandet till Kuba på distans stod i centrum.
Nu dyker en ny typ av latinamerikansk kvinnlig författare i översättning upp. Kommersiellt gångbara och flärdfullt förpackade i alltifrån omslag till story för att locka en kvinnig publik. Här erbjuds förströelse och bekräftelse, inte mångfacettering och problematisering. Romanernas huvudperson är en kvinna med latinamerikansk bakgrund som, fastän hon har alla odds emot sig, bär sitt öde med upprätt huvud, trotsar allt och alla och vinner befrielse och upprättelse. Att handlingen tilldrar sig i Latinamerika är inte avgörande, det centrala är starka känslor. Sentimentalitet och klichéer är stapelvara.
Nyligen marknadsfördes Carolina De Robertis debutroman Det osynliga berget (2010) om tre generationer kvinnlig frigörelse i Uruguay. Nu kommer kubanskfödda Cecilia Samartins Señor Peregrino. Enligt omslaget: ”En stor roman om kärlek, passion och tron på mirakel”… Det börjar med en våldtäkt höljd i dunkel till och med för författaren, varpå mexikanska Jamilet föds. Hon visar sig bli en bedårande vacker ung kvinna men har ett skrämmande födelsemärke över hela ryggen. Med modern död och utan framtid eller utsikter att kunna operera sitt ryggstigma tar sig Jamilet illegalt till sin moster i Los Angeles. Med falska papper får hon jobb på ett mentalsjukhus och blir personlig vårdare till den omöjlige och onåbare señor Peregrino (Herr vallfärd). Jamilet finner vägen till señor Peregrinos hjärta. Han lär henne läsa och skriva och undervisar henne i berättandets konst – den manlige mentorn och den söta flickan vid hans fötter precis som i Pygmalion. Omöjlig kärlek blir möjlig, Jamilet vinner aktning och respekt.
Världen enligt Señor Peregrino handlar om hur författaren Samartin vill att den ska se ut, och med ett genusperspektiv som förtjänar samma kritiska granskning som Vargas Llosa fick i samband med Nobelpriset.
