Yan Geling
Fusang
(Fusang, 1995)
Översättning: Anna Gustafsson Chen
Bokförlaget Wanzhi, 2022
Texten har publicerats i Karavan 1/2023
Den namnlösa berättaren i Fusang är en kinesisk kvinnlig författare som immigrerat till USA. I sitt nya hemland arbetar hon med ett skrivprojekt med utgångspunkt i San Fransiscos framväxande Chinatown under guldruschen. Huvudpersonen i manuset heter Fusang och är baserad på en verklig person. Fusang var en av de 3000 kvinnor som under mitten av 1800-talet kidnappades från Kina, skeppades över Stilla havet och såldes som sexslavar.
Genom tid och rum tilltalar berättaren Fusang. Närgånget studerar hon sin huvudperson från topp till tå: ”Kom, vänd på dig. Snurra sådär som du gjorde på auktionerna. Du är van vid att auktioneras ut: ett vackert fnask som du vet vad hennes kropp är värd när hon sålts några gånger.” Ansiktets drag målas fram som orientaliska och exotiska för en västerländsk blick. De bundna fötterna liknas vid två mumifierade magnoliaknoppar. Fusang är blott tjugo, ändå är hon för gammal för att vara prostituerad. Redan i tonåren brukar flickorna tappa tänder, få kala fläckar på huvudet, förlora synen och till sist dö. Fusang har inte bara skönheten kvar, utan tycks besitta nästintill hypnotiska manér, vilka gör att såväl berättaren som männen i berättelsen dras till henne. Den ”kvinnliga mystiken” är berättelsens motor, men också en bromskloss. Genom perspektivleken, med det direkta du-tilltalet, hade Fusang kunnat bli levande, men alltför få ledtrådar ges till hennes tankar och själsliv. I stället förblir hon ett objekt och läsaren tilldelas den frustrerande uppgiften att själv försöka gissa sig till hennes faktiska önskningar och motiv.
Romanen kan läsas som ett sökande efter rötter och tillhörighet. Berättaren påstår att nästan inga kineser längre minns hur de kom till Chinatown. Själv studerar hon fotografier, gör intervjuer och läser ett 160 band stort verk om stadsdelen för att förankra sin berättelse i historiska källor, vilket blir en smärtsam påminnelse om hur hård tillvaron var för den generation kinesiska immigranter som kom till USA långt före henne. Bland annat beskrivs det hur de vita amerikanska pojkarna, ibland så unga som åtta år, regelbundet besökte bordellerna i Chinatown och köpte sex för sina lunchpengar och småslantar. En av dem är Christopher som kommer från en välbärgad familj. Som tolvåring ser han för första gången Fusang på avstånd och fascineras av henne, en känsla som sedan övergår i förälskelse då han besöker henne på bordellen första gången. Åren passerar och han blir allt mer upptagen av tanken på att det är just han som ska rädda henne. Även om kärleken nog är besvarad tycks relationen omöjlig. Inte bara på grund av tidens rasmotsättningar och klasskillnader, utan också för att Chinatowns mest mytomspunna gangster också fått upp ögonen för Fusang.
Romanens starkaste delar är när berättaren väver in sina egna erfarenheter i berättelsen. Uppgivet liknar hon huvudpersonernas svårigheter att närma sig varandra med sin egen relation, för likt Christopher är hennes make vit amerikan och tycks aldrig riktigt förstå henne. Gång på gång skildras hur oskyldiga kinesiska män brutalt mördas av vita amerikaner på 1800-talet, samtidigt hörs liknande tongångar på 1990-talet då nynazister uppmanar till hatbrott på tevesändningarna.
Fusang är den första av den populära och vällästa kinesiskspråkiga författaren Yan Gelings böcker att översättas till svenska. Hon föddes 1958 i Shanghai. Redan som tolvåring rekryterades hon som balettdansös till Folkets befrielsearmé och under kulturrevolutionen turnerade hon bland annat i Tibet. Senare fick hon en befattning som krigskorrespondent. År 1985 debuterade hon som skönlitterär författare. Efter massakern på Himmelska fridens torg, då många kinesiska kulturutövare valde att lämna Kina, flyttade Yan Geling till Chicago för högre studier i kreativt skrivande. Senare blev hon amerikansk medborgare, numer är hon bosatt i Tyskland. Sedan debuten har Yan Geling gett ut mer än tjugo romaner, en mängd noveller och essäer, både på kinesiska och engelska. Flera av hennes verk har omarbetats till teveserier och storfilmer.
Efter att ha uttalat sig kritiskt om kommunistpartiets agerande under bland annat covidpandemin har Yan Geling drabbats av allt hårdare censur. Hennes böcker är bortplockade från boklådorna i hemlandet och hennes namn försvann från Zhang Yimous film En sekund av lycka (2020), vars manus är baserat på hennes roman Lu fan Yanshi (”Brottslingen Lu Yanshi”) från 2011.
