arrow-right cart chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up close menu minus play plus search share user email pinterest facebook instagram snapchat tumblr twitter vimeo youtube subscribe dogecoin dwolla forbrugsforeningen litecoin amazon_payments american_express bitcoin cirrus discover fancy interac jcb master paypal stripe visa diners_club dankort maestro trash

Shopping Cart


Vilt och gripande drama från El Salvador


Vilt och gripande drama från El Salvador


Horacio Castellanos Moya
Sönderfall
(Desmoronamiento, 2006)
Övers. Yvonne Blank
Leopard förlag, 2011

Texten har publicerats i Karavan nr 3/2011

Omslag Sönderfall

”Hon är fullkomligt okänslig, totalt ointelligent. Hon är bara intresserad av att festa, precis som du. Hon har en förkrympt hjärna. Det är enda förklaringen till att hon håller ihop med den där salvadoranska kommunisten!”

I den första delen av Sönderfall, ”Bröllopet”, är det tidigt sextiotal i Honduras. Berättelsen består av en oerhört välskriven dialog, ett vilt drama: Teti ska gifta sig med sin älskade Clemente, men modern Lena låser in sin make, advokaten Erasmo, på toaletten så att han inte ska kunna gå på deras dotters bröllop. Lena är maniskt aggressiv, den enda som går fri från hennes hat är dottersonen Eri. Snart anländer Teti och Clemente till föräldrahemmet och ska hämta Eri, samt kläder och leksaker. De ska flytta till El Salvador. Lena vill inte släppa ifrån sig Eri och grälet fortsätter: ”Clemente är tjugo år äldre än du! Slyna! Jag kommer aldrig att förlåta dig!”

Den andra delen, ”Kriget”, är en brevkorrespondens mellan Teti och hennes far. Han ber henne komma hem till Honduras eftersom relationerna mellan grannländerna är mycket spända. Nu är det 1969 och paret har fått en till son, Alfredito. Teti stannar ändå, känner sig trygg med sin make och sina barn och skriver så ofta hon kan till Erasmo. Teti ber också sin far att försöka hejda modern som ringer dagligen och skriker grymheter åt henne. Genom breven får man en inblick i kriget, Teti beskriver lynchstämningen mot honduraner, bombattacker, rädslan, kaoset. ”Älskade pappa! Det är förfärligt det som händer! Jag förstår inte hur människor kan bli såhär galna. Det pågår en fanatisk kampanj mot Honduras i massmedia här. Och vi har fått veta att de diplomatiska förbindelserna kan brytas när som helst.”

I kapitlet ”Mordet” inträffar en fruktansvärd olycka i familjen. En person som varit en slags bifigur i berättelsen blir nu en nyckelgestalt. Trots sorg och rädsla kan inte familjemedlemmarna komma överens eller trösta varandra. De är fastnitade i sina roller.

Flera år senare, när Erasmo avlidit och Lena ligger för döden lämnar Teti El Salvador och vakar vid moderns sida. Berättaren är den namnlöse trädgårdsmästare och allt-i-allo som arbetat för Lena och Erasmo Mira Brossa under lång tid. Han misstänker att Lena aldrig älskat sin dotter, men att barn älskar sina föräldrar hur illa de än beter sig mot dem.
Sönderfall är ett sorgset och laddat familjedrama som innehåller gåtor och luckor. Både dialogformen och brevskrivandet är givande, men det är mest Teti som skriver brev och reaktionerna från fadern uteblir. Lena utmynnar i något av en karikatyr, hon är oavbrutet och eldigt aggressiv. Teti är den gestalt man kommer närmast.

I Castellanos Moyas roman Sanslöshet (den första av hans åtta böcker som översatts till svenska, 2009) var språket uppskruvat, forsande, humoristiskt och vasst. I Sönderfall är tempot mer dämpat, en slags lågmäld briljans. Det finns en öppenhet i de växlande sätten att skriva, en varm styrka. Man litar på författaren, han har känsla för rytm och komposition och har skrivit en gripande roman, en skatt.

Genom trädgårdsmästarens ögon i den sista delen får man nya perspektiv på familjen. Berättaren sitter ofta vid Lenas sjuksäng och prosan är mjuk och saklig: ”Ibland när jag satt hos doña Lena berättade jag för henne hur det gick nere på bondgården, att spädgrisen som vi inte hade slaktat till nyår växte fort, att kalven också växte. (…) jag var säker på att hon någonstans långt därinne lyssnade uppmärksamt, hon kunde bara inte svara.” Trädgårdsmästaren är en av de få som har gott att säga om Lena.

I en intervju med Horacio Castellanos Moya i Amnesty Press den 5/10 2009 säger författaren att hans skrivande inte är politiskt, men att hans romaner ofta utspelar sig i ett politiskt landskap. ”Våldet är vardag, ingen i vårt samhälle väntar sig att ens nå pensionen. Och svart humor är ett sätt att inte bli galen!” Castellanos Moya är mordhotad på grund av sina böcker i sitt hemland El Salvador och han lever i exil i USA. Han anses som en av de mest intressanta centralamerikanska författarna och har fått sina böcker översatta till en mängd språk. Yvonne Blank har gjort ett strålande arbete med Sönderfall, språket gnistrar.


LINA HAGELBÄCK