arrow-right cart chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up close menu minus play plus search share user email pinterest facebook instagram snapchat tumblr twitter vimeo youtube subscribe dogecoin dwolla forbrugsforeningen litecoin amazon_payments american_express bitcoin cirrus discover fancy interac jcb master paypal stripe visa diners_club dankort maestro trash

Varukorg



Recenserat

Alienerad och bedragen


Alienerad och bedragen


Xue Yiwei
Mitt tomma bo
(Kongchao, 2014)
Översättning: Britta Kinnemark
Bokförlaget Wanzhi, 2017

Texten har publicerats i Karavan nr 2/2018

 

Omslag Mitt tomma bo

En tidig förmiddag ringer det hemma hos huvudpersonen i Mitt tomma bo. Den barska mansrösten på andra sidan luren säger sig ringa från polisens kriminalavdelning. Sedan konstapeln försäkrat sig om att huvudpersonen är ensam informerar han henne om att hon misstänks ha kopplingar till ett kriminellt nätverk. Skämtar han? Hon som aldrig gjort något brottsligt. Någonsin. I hela sitt åttio år långa liv har hon inte ens trampat snett politiskt.

Kommissarien avfärdar allt som huvudpersonen säger. Grundligt bryter han ned hennes försvar och fyller hennes huvud med bilder: hur hon handfängslad förs bort i polisbil, hur hon förlorar sitt hem och sina nära och kära, hur de skamfyllda händelserna detaljerat återges i pressen.

Slutligen beordrar konstapeln huvudpersonen att läsa upp sitt ID-nummer. Med hoppet ännu brinnande i bröstet anförtror hon honom siffrorna. Krasst konstaterar han att de överensstämmer med uppgifterna i hans papper.

Han kväver hennes eld.
Kvar finns bara rädslan.

Så fort telefonsamtalet avslutats hastar huvudpersonen till banken. Hon ska överföra sina besparingar till polisens konto. Konstapeln har förklarat att åtgärden kommer att förhindra att pengarna används till narkotikahandel samt bidra till att rentvå huvudpersonen från alla brottsmisstankar.

Till skillnad från huvudpersonen genomskådar man som läsare fort samtalet. Just telefonbedrägerier har varit ett utbrett problem i Kina sedan början av 2000-talet och de drabbar såväl gamla som unga, enskilda individer som företag. Dagens teknik med elektroniska plånböcker har gjort det ännu lättare för bedragarna – som ofta inte ens befinner sig inom landets gränser – att komma åt offrens pengar. I likhet med vad som händer i Mitt tomma bo utger sig bedragarna ofta för att vara representanter från myndigheter eller polis, vilket är effektivt eftersom många kineser har stor respekt för auktoriteter. Att utsättas för bedrägeri är naturligtvis en stor ekonomisk tragedi för många, men det upplevs också som oerhört skamfyllt. Enligt kinesiska myndigheter är det inte ovanligt att offren drivs till självmord.

På ett okonstlat och följsamt språk – i utmärkt översättning av Britta Kinnemark – spelar Mitt tomma bo huvudpersonens växlande sinnesstämningar timme för timme dygnet efter telefonsamtalet.

De fyra kapitlen med titlarna ”Panik”, ”Osäkerhet, ”Ånger” och ”Befrielse” utspelar sig primärt inom hemmets väggar. Ändå rör sig berättelsen mellan tid och rum. Huvudpersonen har exempelvis återkommande hallucinationer om sin döda mor, och för långa samtal med henne där hon rannsakar sitt liv. Genom återblickarna speglas den kinesiska samhällsutvecklingen och de svårigheter som landets äldre generationer tvingats genomlida. Romantiteln refererar inte bara till den tomhet som präglar huvudpersonens hem efter att hennes vuxna barn emigrerat utomlands och maken har avlidit, utan också hennes starka känslor av alienation. Redan inledningsvis konstaterar hon att hon inte åstadkommit något med sitt liv och att hon inte förtjänar att finnas till.

Xue Yiwei är född 1964 i Henanprovinsen. Mitt tomma bo är hans första roman på svenska. Han är en populär författare i hemlandet och sedan romandebuten 1989 har han publicerat 16 romaner, novell- och essäsamlingar. År 2002 bosatte han sig i Montreal och har efter flytten utforskat mer känsliga ämnen. Romanen Bai Quien de haizimen (”Bethunes barn”, 2010), skriven som en brevroman till den kanadensiske läkaren och internationalisten Norman Bethune som bistod de kommunistiska fältsjukhusen under den japanska ockupationen, behandlar till exempel massakern på Himmelska fridens torg.

 

LIN ENGDAHL