Recenserat
Hemlöshetens Vietnam
Nguyễn Phan Quế Mai
Där askan blommar
(Dust Child: A Novel, 2023)
Översättning: Annika Sundberg
Historiska Media, 2023
Texten har publicerats i Karavan 3/2023
Felfödd. Nguy – en Tan Phong (eller Phong som han kort och gott kallas) är van vid att kallas ”livets aska, vägkorsning, svart amerikansk imperialist, fiendens barn” ... Nu är det 2016 och han är på amerikanska konsulatet i Ho Chí Minh-staden för att ansöka om immigrantvisum åt sig och familjen: hustrun Bình och barnen Tài och Diem. Han har betalt dyrt för att få ordning på alla papper. Han hoppas få jobb i USA – han ska förfina sina snickerikunskaper – och drömmer som migranter gör om ett bättre liv och en framtid. Phong är föräldralös. Han vet att hans mor var vietnamesisk och fadern en afroamerikansk soldat, men mer vet han inte – ”halvblod” tycker han att de viskar i konsulatets väntrum, det syns ju på hans hud, hår och skägg. Han växte upp med Nhã, en katolsk nunna som dog i cancer när han var tolv. En gång sa Nhã till honom:
Livet är som en båt. När man lämnar sin första ankarplats – sin mammas moderliv – förs man med av oväntade strömmar. Om man kan fylla båten med tillräckligt mycket hopp, självförtroende, medkänsla och nyfikenhet klarar man sig genom livets alla stormar.
Så vill Phong tro att livet är.
Phongs historia bär upp Nguyễn Phan Quế Mais Där askan blommar. Men sidohistorierna är nog så viktiga för romanbygget. I kapitel två anländer vietnamveteranen Dan och hans fru Linda till Hô Chi Minh-staden från Seattle. Det har gått femtio år sedan Dan såg staden som i början av 70-talet hette Saigon. Nu är han tillbaka för att konfrontera det krig som i decennier jagat honom i vardag och i drömmar.
Kapitel tre förflyttar oss bakåt i tiden till 1969 och den vietnamesiska byn Phú My. Systrarna Trang och Quynh jobbar på familjens risfält. I omgivningarna finns FNL – som ligger bakom kriget, enligt vad skolan lär ut. Samtidigt har systrarna sett amerikanska helikoptrar skjuta på allt som rör sig när de sveper fram över risfälten. En barndomsvän har svindlat föräldrarna som nu hotas av personlig konkurs. Så när Trangs tidigare bästa vän Han återvänder till byn efter en längre bortavaro och berättar om pengarna som finns att tjäna i Saigon, då bestämmer sig systrarna för att rädda familjen. ”Man måste bara vara söt, ni vet”, säger Han.
Trang och Quynh hamnar på Bar Hollywood som ”teflickor”. Hit kommer amerikanska soldater för att beställa drinkar och prata med de unga vackra vietnamesiskorna. Här finns bakre rum där man kan stänga dörren om sig … Till Hollywood kommer Dan, och träffar ”Kim” (Trang).
De tre historierna löper parallellt och korsar varandra. Berättelsen hålls ihop på både förväntade och ibland mindre troliga sätt.
Efter Vietnamkriget kom tiotusentals att dela Phongs liksom systrarna Trangs och Quynhs öden. Soldatromaner må det gå tretton på dussinet av, betydligt färre skrivs ur de oönskade och offrade barnens perspektiv. Så Nguyen Phan Quế Mais roman är välkommen. Hon har haft ett rikt material att gräva och nysta i. Där askan blommar flyter på bra – ”askan” syftar för övrigt på ett vietnamesiskt uttryck för den känsla av hemlöshet barn till amerikanska vietnamsoldater ofta bär på. Flytet är berättelsens styrka, men också dess svaghet. Efterhand blir det väl friktionsfritt sett utifrån vad personerna gått igenom och bär med sig av föräldralöshet, familjeupplösning, hemlöshet, prostitution och oönskade graviditeter. Berättelsen rullar på för lätt, porträtten tappar i fördjupning och nyans. Sporadiskt bränner det till, men inte tillräckligt. Med ett par genomskrivningar till och med ett antal killed darlings hade den fyrahundrasidiga romanen kunnat bli både stramare och spänstigare.
