Recenserat
Krigets efterskörd
Nguyễn Phan Quế Mai
När bergen sjunger
(The Mountains Sing, 2020)
Översättning: Annika Sundberg
Historiska Media, 2021
Texten har varit publicerad i Karavan 3/2021
Flickan Huong växer upp hos sin mormor i ett krigshärjat Hanoi i början av 1970-talet. En hel generation har försvunnit ut i krig, däribland hennes föräldrar och morbröder. Efter att ha förlorat sitt hem i ett bombnedslag står den lilla familjen lamslagen. Inte ens drömmen om en återförening tycks längre möjlig. Det finns ju inget hem för de saknade familjemedlemmarna att komma tillbaka till. Men så bestämmer sig mormodern för att säga upp sig från sitt lågavlönade jobb som lärare och bli en con buôn, ”svartabörshandlare”. Endast så kan hon tjäna tillräckligt med pengar för att ta hand om sitt barnbarn och bygga upp deras hem igen. Ett yrkesval som mycket riktigt snabbt visar sig förbättra deras livsvillkor. Hanoi lider av akut varubrist till följd av kriget och utländska embargon, men också på grund av en stigmatiserande syn på handel utifrån arbetarpartiets ideal. Uppdragen måste alltså ske i det fördolda och med hårt arbete. Ryktet sprider sig ändå och den lilla familjen fryses ut från alla sina bekantskaper, blir ännu mer ensam.
När bergen sjunger är en berättelse om de svårigheter som civilbefolkningen fått möta under Vietnams långa frihetskrig, men också om kvinnlig kämparvilja och beslutsamhet. Huongs väntan och vardag i ett krigshärjat Hanoi varvas med mormoderns egen berättelse om de svåra umbäranden som hon fått göra som familjens överhuvud. På så vis spänner berättelsen över flera generationer och upplevda invasioner, så som den franska, japanska och amerikanska, men också de egna landsmännens brott och svek. Läsaren rör sig genom olika tidskikt som binds ihop av familjens splittrade öde och sökande efter varandra, och när deras röster väl brister under de efterlängtade mötena finns dagboksanteckningarna, breven och risvinet till hands …
Nguyễn Phan Quế Mai som romandebuterar med När bergen sjunger är delvis baserad i Vietnam. Boken är skriven på engelska och utgiven i USA, förmodligen för att nå en bredare publik och kringgå censuren i hemlandet. Samtida teman i den vietnamesiska exillitteraturen på senare tid så som skuld, hämnd och försoning återfinns också i denna roman. Här finns vidare en historieskrivande ansats genom kapiteltitlar som ”Den stora svälten”, ”Jordreformen”, ”Resan söderut” som följs av exakta årtal, liksom varje familjemedlems berättelse som representerar olika perspektiv på kriget.
När bergen sjunger är en spänningsroman som har återuppbyggandet som sin dramatik. Intressanta är särskilt de passager som skildrar hur karaktärerna tvingas in i laglösheten, som när mormodern föredrar att arbeta som svartabörshandlare för att slippa vilseleda skolbarn med falsk propaganda. Tillvaron får sig ytterligare en skruv när den yngste sonen – som blivit partimedlem – i hemlighet tar emot moderns förbjudna gåvor för att kunna få mat på bordet. De rådande idealen visar sig inte vara kompatibla med vardagens förnödenheter i efterkrigstidens Hanoi. Samtidigt får barnbarnet Huong ta emot fler gåvor än väntat. Mormodern smugglar utländska böcker till henne med förhoppningen om att Huong ska nå insikt om vilka de som kallas för fienden i själva verket är, att de också är människor som de själva. Den onda cirkeln av hat måste brytas.
Författarens strävan att knyta ihop de personliga berättelserna med landets historiska öde är genomgående. Särskilt skildringen av de stora politiska projekten väcker förväntan. Men de händelserika intrigerna och de återkommande visdomsorden blir många gånger alltför komponerade och enkla, för hastiga. Det är mycket som ska hinnas med trots berättelsens komplexa skeenden. Och de alltför breda dragen i gestaltningen får paradoxalt nog den individuella erfarenheten att framstå som alltför generell. Också skildringen av fienden framstår som problematisk. Oavsett om det rör sig om kommunister som med våld driver igenom jordreformen i Vietnam på 1950-talet eller de vietnameser som samarbetade med fransmännen skildras de genom klassiska föreställningar om ondska så som fulhet och enfald. Den historiska aspekten känns därför inte alltid särskilt väl avvägd, och många gånger klichéartad. Något som också tvärt tycks gå emot berättelsens egen logik och de visdomsord som mormodern vill frammana genom hela berättelsen, nämligen att det är kriget som får gemene man att begå onda och orättvisa handlingar, inte tvärtom.
