arrow-right cart chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up close menu minus play plus search share user email pinterest facebook instagram snapchat tumblr twitter vimeo youtube subscribe dogecoin dwolla forbrugsforeningen litecoin amazon_payments american_express bitcoin cirrus discover fancy interac jcb master paypal stripe visa diners_club dankort maestro trash

Varukorg


Recenserat

Skräckfyllt familjedrama på engelska landsbygden


Skräckfyllt familjedrama på engelska landsbygden


Yaba Badoe
True Murder
(True Murder, 2009)
Översättning: Aslög Pontara
Bokförlaget Tranan, 2014

Texten har publicerats i Karavan nr 2/2015

Omslag True Murder

Nej, detta är inte en kriminalroman – även om här finns unga brottsbekämpare, barnskelett, onda, eller i alla fall tragiska mord. Nej, istället handlar detta om elvaåriga Ajuba Bensons uppväxt och relation till vuxenvärlden. Hon hamnar på en internatskola i Devon, England, efter att hennes föräldrar skilt sig under mycket trista omständigheter i Ghana. Modern tar dottern till London där hon snart insjuknar och fadern hittar skolan i Devon.

När Polly Venus, en brådmogen amerikansk flicka kommer till skolan blir hon Ajubas bästis, trots att Polly är en tämligen odräglig översittare, full av sarkasmer mot alla sina vänner. Men samtidigt är hon väldigt naiv och i stort behov av bekräftelse och de två blir oskiljaktiga; vänskapen är dock på Pollys villkor eftersom hon kräver total hängivenhet av sina vänner, i synnerhet av Ajuba. Tillsammans med ett par flickor bildar de en brottsbekämparbyrå och när de sedan hittar ett kattskelett, vilket vid närmare undersökning av polisen visar sig vara rester efter spädbarn, då är detektivarbetet i full gång.

Ajuba, som berättar denna historia från ett vuxet perspektiv, är något av en klassisk opålitlig berättare. Det är en hel del som inte stämmer i gestaltningen av henne och i hennes beskrivningar och som läsare undrar man om det är avsiktligt. Som till exempel när det utspelar sig. Länge är man övertygad om att det är tidigt 70-tal, men så visar det sig vara på 90-talet. Och vad för slags roman är det? En klassisk skräckberättelse från den engelska landsbygden? Mycket i strukturen och de Blyton-liknande unga brottsbekämparna tyder på det.

Ändå menar jag att det nog främst är en relationsroman, om barnets relation till vuxenvärlden. När Ajuba inte har några föräldrar att besöka på helger och lov blir det med Polly till huset Graylings som det bär av. Ett första besök hos hennes familj följs av flera. Ajuba tillbringar hela sommarlovet hos familjen och tycker sig inledningsvis finna en föräldragestalt i Pollys mor, men framför allt i fadern. Snart börjar dock även dessa vuxna, med Pollys hjälp, att gräla. Det slutar fruktansvärt tragiskt. Men mitt i förvirringen och bråken hemma hos Polly inser Ajuba vad som hänt hennes egen familj. Och det är i speglarna hon får svaren. Ajuba befinner sig visserligen i rationella England, men hon har sina rötter i Ghana och har med sig en del av Västafrikas tro på andar och det övernaturliga. I synnerhet är det speglar som skrämmer henne, samtidigt som de talar, eller snarare visar på sanningar.

Yaba Badoe har berättat att romanen delvis är självbiografisk. Också hon skickades i unga år från Ghana till en internatskola i England, där en flicka tidigare hade blivit mördad. Och redan i 15-årsådern lär Badoe ha fått idén till romanen. Annars har hon främst ägnat sig åt dokumentärfilm. Efter en tid på BBC har hon gjort 12 filmer, varav The Witches of Gambaga, om en by i Ghana där kvinnorna betraktades som häxor, har rönt stor framgång med flera internationella priser.

True Murder är Yaba Badoes debutroman. Titeln hämtar hon från det fiktiva mordmagasin flickorna läser. Och Badoe menar att hon använt kriminalromanens form och att den har förlöst hennes berättande. Detta kan jag knappast hålla med om. Visserligen leker flickorna detektiver, men det är annat som avslöjas här. Och det oavsett flickornas undersökning: Pollys familj löses upp under förfärliga bråk och som vittne till detta når Ajuba viss insikt i sin egen familjs sönderfall och de vuxnas lögner. Men detta sker fullständigt oberoende av kriminalberättelsen och flickornas detektivansträngningar. Och vad det var för skelettdelar som de hittade får läsaren aldrig veta. På det hela taget lämnade denna roman mig oberörd, trots att känslorna svallar över på sidorna fångas jag inte.


LEIF LORENTZON