Fåglarna återvänder till bergen
Antologi
Red. Farhad Shakely
Övers. Margareta Norlin, Farhad Shakely m fl
Bokförlaget Tranan, 2011
Texten har publicerats i Karavan nr 2/2011
Den kurdiske poeten Farhad Shakely har länge fungerat som en kulturförmedlare mellan Kurdistan och Sverige. Han kom hit i slutet av 1970-talet och undervisar för närvarande i kurdiska språket och litteraturen vid Uppsala universitet. I mitten av 80-talet var han chefredaktör för tidskriften Svensk-Kurdisk Journal där texter av kurdiska författare presenterades för en svensk publik, både poesi och prosa. De översatta dikter som trycktes i tidskriften publicerades 1991 i antologin Doften av mitt lands moln men projektet att också ge ut noveller på svenska av kurdiska författare lät vänta på sig. Nu utkommer novellantologin Fåglarna återvänder till bergen där tjugotre noveller finns medtagna. Shakely står själv för urvalet och han har även skrivit ett mycket informativt förord där han skisserar den kurdiska prosalitteraturens historia.
Under hela 1900-talet speglade den kurdiska litteraturens situation det kurdiska folkets situation. Därför präglades litteraturhistorien av omväxlande perioder av skapande frihet och politiskt förtryck. Politik och litteratur har gått hand i hand i Kurdistan vilket fått till följd att det centrala litterära temat varit nationell identitet och kampen för självständighet. Naturligtvis förekommer även andra teman, till exempel vardagslivet i byar och städer liksom relationen mellan kvinnor och män. Efter det att irakiska Kurdistan blev halvt självständigt har läget förbättrats där och även i Turkiet verkar kurdfrågan gå mot något slags politisk lösning även om det går långsamt framåt.
Den skönlitterära prosans skapare på kurdiska var Jamil Sa’ib som 1925 gav ut novellen ”I min dröm”. Prosakonsten i Kurdistan är därför en sen skapelse medan poesin alltid legat det kurdiska folket varmt om hjärtat. Sa’ib tillhörde den första generationen av prosaister som skrev traditionella berättelser utan inflytande från modernismen i väst. Den andra generationen däremot tog intryck av europeisk litteratur både i översättning och original. Dessa författare verkade under 1930- och 40-talen och de skrev om politiska och sociala problem i sina noveller.
Efter störtandet av det irakiska kungadömet 1958 framträdde en tredje generation novellister som skrev om urbaniteten, den pågående frihetskampen men också om kvinnans situation och religionens roll i samhället. Dessa författare samlades kring olika litterära tidskrifter som fick stor betydelse för kulturlivet. Särskilt viktiga för den kurdiska litteraturen blev de så kallade 70-talisterna dit Farhad Shakely själv hörde. De experimenterade med nya uttrycksformer och nya ämnen och nu gjorde sig även några kvinnliga författare kända, till exempel Ahlam Mansour och Shirin Kamil. Händelseutvecklingen i Kurdistan på 1980-talet – kriget mellan Iran och Irak, förföljelsen av kurder i irakiska Kurdistan under Anfalkampanjen och militärjuntans maktövertagande i Turkiet – fick till följd att det uppstod en exilkultur med förlag och tidskrifter eftersom många författare tvingades gå i exil.
Fåglarna återvänder till bergen erbjuder ett brett spektrum av kurdisk novellkonst där författare ur olika generationer och från olika delar av Kurdistan finns representerade. Men tyngdpunkten i urvalet ligger på bidrag från det senaste halvseklet och bara två noveller är skrivna före 1950. Det skulle ha varit spännande att läsa fler noveller från 1900-talets första hälft. Ändå erbjuder boken en rik litteraturskatt som bara väntar på att upptäckas av svenska läsare. Själv fäster jag mig särskilt vid en skakande novell av Firat Ceweri, som sedan 1980 bor i Sverige, och en annan novell av Tahir Salih Sa’id. Men boken innehåller även starka noveller av en rad andra författare. Inte minst översättarna är värda en stor eloge. Det svenska språket flyter ledigt och naturligt samtidigt som det har smak av den främmande kultur som är Kurdistan.
En bättre introduktion till den kurdiska litteraturen än Fåglarna återvänder till bergen kan jag inte tänka mig. Den fyller en stor lucka.
