Samar Yazbek
Nitton kvinnor – berättelser om syriskt motstånd
(Tisa ashrata imra'a: suriyyaat yarwain, 2018)
Översättning: Marie Anell
Ordfront förlag, 2019
Texten har publicerats i Karavan nr 2/2019
Den syriska författarinnan Samar Yazbek, bosatt i Paris sedan 2012, har växlat mellan skönlitterärt skrivande och reportage om det nu åttaåriga inbördeskriget. Hon skrev flera romaner före 2011 (av vilka en har översatts till svenska, En mörk strimma av ljus) och hade säkert ingen tanke på att som journalist eller redaktör analysera samhällsförhållanden för att inte tala om krig. Den första boken av det senare slaget var en dagbok om det begynnande upproret 2011, Taqato’ niran (”Korseld”, inte utgiven på svenska). Sedan kom en skildring av bistånds- och reportageresor in i Syrien 2015, En resa in i tomheten, och för två år sedan publicerades romanen Hon som vandrar (båda översatta till svenska).
Under flera år har Samar Yazbek samlat intervjuer med syriska kvinnor om deras upplevelser i krigets Syrien, kvinnor som är kvar där och sådana som gått i exil (de flesta). Av de 55 vittnesbörden har hon i sin nya bok valt ett antal som hon presenterar närmare: Nitton kvinnor – berättelser om syriskt motstånd. De avslöjar var sin bit av det helvete kvinnorna oförskräckt gjort motstånd mot i Syrien. Berättelserna återges med de intervjuade kvinnornas egna ord och med många personliga detaljer.
Det är övervägande fråga om unga kvinnor, alla ur medelklassen, i regel med högre utbildning, som har lätt att uttrycka sig. Och så är det uppenbarligen sådana som överlevt, fast i flera fall nätt och jämnt. De flesta har fängslats och utsatts för svår tortyr. De kan berätta om hur de började gå med i demonstrationer för frihet och demokrati, även om några var tveksamma och avråddes av sina familjer. Regimen svarade på de flesta håll omgående med arresteringar och skarpa skott, vilket inom ett år ledde till fullskaligt inbördeskrig. Eftersom oppositionen, särskilt i norra delen av landet, alltmer övertogs av religiösa krafter, kom de aktiva kvinnorna i högsta grad i kläm. De var helt enkelt inte välkomna där trots sin kompetens inom mediabevakning, undervisning och organisering av civilsamhället. De beordrades att hålla sig inomhus och, om de vågade sig ut, beslöja sig. De förstummades av de okunniga och extrema föreställningar som de islamiska styrkorna började tillämpa inom religion och livsföring. Detta och regimens fruktansvärt brutala repression har hos många lett till förtvivlan och djup frustration. De känner att de inte har någon plats i det söndertrasade, sekteristiska samhälle som håller på att ta form i den allmänna förödelsen. Ingen skall dock tro att den syriska frågan löses med att de militanta religiösa organisationerna besegras och drivs undan och Bashar al-Assad står som krigets segrare, som det nu verkar bli.
Det är en skakande bok, som ger otaliga personliga exempel på hur en uppoffrande idealism gjordes om intet. Den livsfarliga kampen mot despoti och förtryck förvandlades för kvinnornas del till en kamp mot samhället i dess helhet med krav på grundläggande mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors rättigheter. De flesta av de kvinnor som här kommit till tals lever alltså nu i landsflykt, där flera fortsätter sina högre studier. Men de kan inte släppa tanken på hemlandet och alltför många hemska minnen fortsätter att plåga dem och förstöra deras tillvaro.
Samar Yazbek har gjort en beundransvärd insats med sin systematiska dokumentation och sitt väl gjorda urval.
