Ett knippe noveller från 1920- och 30-talets Shanghai förmedlar känslan av en kosmopolitisk, dynamisk plats och lyfter också fram det som finns under den glittriga ytan. En riktig litteraturskatt, menar Karavans recensent.
Shanghai foxtrot
8 noveller
Förord, urval och översättning: Anna Gustafsson Chen
Bokförlaget Faethon, 2023
Texten har publicerats i Karavan 2/2023
Shanghai foxtrot utgörs av åtta noveller, skrivna av Liu Na’ou (1905–1940), Shi Zhecun (1905–1940) och Mu Shiying (1912–1940). De tre författarna utgjorde kärnan i en löst sammansatt grupp kinesiska nysensualister. Som samlingens titel antyder har Shanghai en framträdande roll i dessa texter, som skrevs under åren 1929–1934. Novellerna har noggrant och insiktsfullt valts ut och översatts av Anna Gustafsson Chen. Skildringarna hakar tag, tar spjärn mot varandra och ger tillsammans en mångfasetterad bild av en spännande plats och tid där människor utformade nya, moderna sätt att leva.
Efter opiumkrigen (1839–1842 och 1856–1860) öppnades hamnstaden Shanghai för utländsk handel och växte till en kosmopolitisk mångmiljonstad. Lokalbefolkningen bodde främst i de kinesiska delarna med låga två- och trevåningshus. Den franska koncessionen utgjordes av pampiga villor och trädgårdar, kaféer och avenyer kantades av plataner som förde tankarna till Paris. De nyklassicistiska höghusen längs strandpromenaden The Bund tillhörde den internationella, amerikansk-brittiska koncessionen och huserade banker, myndigheter, hotell och företag. Biograferna, spelhålorna, danspalatsen, bordellerna, jazzklubbarna och varuhusen låg tätt i staden. Här fanns inte bara världens längsta shoppinggata, Nanjing Road, utan också en enorm hästkapplöpningsbana och en hundkapplöpningsbana med plats för 50 000 åskådare.
I Anna Gustafsson Chens välskrivna förord beskrivs de kinesiska nysensualisterna som influerade av en grupp japanska författare, med den blivande Nobelpristagaren Yasunari Kawabata i spetsen, som ville skapa en ny litteratur som nådde läsaren med omedelbara sinnesintryck. De var också inspirerade av författarskap från USA, Frankrike och Storbritannien, varifrån texter översattes och publicerades i ett rikt utbud av kulturtidskrifter. Idealen för de kinesiska nysensualisyerna var det intuitiva, subjektiva och dynamiska. Gestaltningarna bygger på principen feel, don’t tell.
I Mu Shiyings titelnovell ”Shanghai foxtrot” slår ett hav av neonljus mot betraktaren. Pistolskott avlossas, signalhorn bräker, guldkedjor klirrar och Shanghaiexpressen flyger fram med ett ”dadada i foxtrottakt”. Vinden är sval, jadeörhängena snuddar vid axlar, en valsmelodi slingrar kring benen, det luktar sprit, parfym och engelsk skinka. Texten är en väv av stackatoartade satser, korta scener och upprepningar som för tankarna till snabbklippt film och skickligt fångar känslan av nattlivets dunkande puls. Så här skildras exempelvis en hissresa i ett hotell:
Andra våningen: Vitmålade väggar, en doft av opium som gammal koppar, mahjongbrickor, ”Fjärde sonen besöker sin mor”. ”Kurtisanen skäller ut glädjeflickan”, Gamla drakens parfym och lukten av sex, vitklädda kypare, prostituerade, hallickar, kidnappare, konspirationer och intriger, vitryska flyktingar…
Tredje våningen: Vitmålade väggar, en doft av opium som gammal koppar, mahjongbrickor, ”Fjärde sonen besöker sin mor”. ”Kurtisanen skäller ut glädjeflickan”, Gamla drakens parfym och lukten av sex, vitklädda kypare, prostituerade, hallickar, kidnappare, konspirationer och intriger, vitryska flyktingar…
Fjärde våningen: Vitmålade väggar, en doft av opium som gammal koppar …
Även tankarna irrar, rör sig konstant. Genom rika inre dialoger får läsaren ta del av huvudpersonernas känsloliv. Ett tydligt exempel är Shi Zhecuns ”På biograf Le Paris” som helt utspelar sig under en filmvisning på en av stadens biografer. I stället för att egentligen se på filmen är berättaren upptagen av egna neurotiska tankar och att försöka analysera sitt sällskaps intentioner in i minsta detalj: ”Det verkar som om hon har glömt att vi är på bio tillsammans. Varför det? Vad skulle hon göra om hon inte hade glömt det? Hon borde väl titta på mig ibland? Ha! Vad håller jag på med egentligen? Men nu såg jag det! Hon är skicklig, hon. Hon rörde inte på huvudet men jag såg nog att hon kikade på mig i ögonvrån. Varför gör hon så?”
I flera av novellerna anas också något hotfullt bortom modernitetens glittrande skyltfönster och bländande fasader. Återkommande är det kvinnorna som försätter novellernas manliga huvudpersoner i osäkra, oroliga och olyckliga sinnesstämningar. Liu Na’ous ”Leken” följer ett ungt par som träffas i ett av stadens tangopalats. Mannen är djupt förälskad i den kortklippta kvinnan som beskrivs som ”en skapelse av den moderna tiden”, men i hennes ögon är han alltför absurd, sorgsen, romantisk. Flappern är öppen med att hon tycker om honom, men hon har också planer på att gifta sig med någon som kommer att skänka henne ett bekymmerslöst liv och en sexcylindrig, italiensk bil. Den olyckliga förälskelsen återspeglas i mannens intryck av staden. I parken förnimmer han doften av övermogna, ruttnande frukter och gatorna blir lika bleka som ”en tuberkulospatients ansikte”.
I Shi Zhecuns ”Svartkonst” tilldelas kvinnan en ännu hotfullare roll. Den manlige berättaren är på väg bort från Shanghai då han plötsligt får för sig att det är en häxa som sitter mittemot honom i kupén. Hon ser lömskt på honom och knackar fram en mystisk förbannelse mot bordet. Trots att han försöker fördriva tankarna med läsning eller med att betrakta det förbipasserande landskapet får han ingen ro, inte ens när han kliver av tåget. Paranoian vecklar ut sig och snart ser han svartklädda häxor och tecken på ondska överallt. Till och med när han går på kafé och servitrisen serverar honom en schwarzbier …
Novellerna i Shanghai foxtrot är tidens guld. Det är stort att det lilla förlaget Faethon nu presenterar denna kinesiska litteraturskatt för en svensk publik.
