Recenserat
Egyptens femtiotal träder fram i mustig berättelse
Khairi Shalabi
Härbärget
(Wikalat Atiyya, 1992)
Översättning: Hesham Bahari & Astrid Ericson Bahari
Alhambra förlag, 2018
Texten har publicerats i Karavan nr 1/2019
Den egyptiske författaren Khairi Shalabi (1938-2011) introduceras på svenska med romanen Härbärget utgiven 1992. Han var mycket produktiv med en verklista på över 70 titlar, romaner, noveller och kritiska studier. 2003 tilldelades han Naguib Mafouz-priset just för Härbärget. Det var kanske inte så konstigt eftersom romanen är skriven i Mafouz anda. Även Shalabi är en gatans författare som skriver om vanliga människors liv samtidigt som han tar in större politiska och sociala skeenden i sina böcker. Det gäller också Härbärget. I ett informativt efterord presenterar Hesham Bahari författaren och boken.
Handlingen i denna moderna pikareskroman utspelar sig 1954 då Muslimska brödraskapet anklagas för mordförsök på landets ledare Nasser vilket leder till massaresteringar. Miljön är staden Damanhour i norra Nildeltat. Huvudpersonen är en ung fattig bondson med författarambitioner som vill utbilda sig till lärare efter regeringens införande av obligatorisk skolgång för landets fattiga.
I början av romanen har den namnlöse berättaren kastats ut från lärarhögskolan i Damanhour därför att han attackerat en matematiklärare som trakasserat honom på grund av hans fattiga och lantliga bakgrund. Efter denna händelse vågar han inte återvända till sin hemby utan blir uteliggare. Till sist hamnar han på härbärget där stadens avskum huserar. Romanen skildrar berättarens upplevelser och de boendes ständiga jakt efter pengar och hasch eller opium.
Härbärget är en samhällskritisk roman som humoristiskt och livfullt berättar om ett Egypten med stora klasskillnader där eliten skor sig på folket som måste utveckla sina egna överlevnadsstrategier. Alla lurar och utnyttjar alla och de största skojarna, makthavarna, går fria eftersom de har lagen på sin sida. Därför blir laglöshet och kriminalitet det enda sättet att överleva i ett orättvist och korrumperat samhälle. Khairi Shalabis bok kan läsas som en bildningsroman om en ung mans lärdomar i livets hårda skola.
Det myllrar av färgstarka karaktärer i Härbärget – svindlare, narkomaner, dansöser, bönder, köpmän, medlemmar i Muslimska brödraskapet, spåkvinnor, dervischer. Med öppna sinnen umgås berättaren med alla samtidigt som han dras med i händelsernas ström. Han lär sig använda hasch och opium av en narkoman, kommer i kontakt med Muslimska brödraskapet och upplever erotiska äventyr. Det förekommer flera porträtt av starka kvinnor i romanen, till exempel spåkvinnan och bedragerskan Widad eller den gamla gatuförsäljerskan Etaita.
Berättaren misslyckas med det mesta han företar sig, även som kriminell bedragare. Det han lyckas med är att med exakt och sinnlig observationsförmåga registrera sin omgivning och återge berättelsen så som den träder fram i Härbärget. Han lyckas därför bli den författare han drömmer om att bli genom att agera som Shalabis språkrör.
På ett mästerligt sätt målar Khairi Shalabi upp ett panorama av samhällslivet i Egypten på 1950-talet mot bakgrund av politisk oro efter Nassers militärkupp 1952. Romanen känns aktuell även idag på 2010-talet efter den arabiska våren och general Sisis gripande av makten medan vanligt folk har svårt att få vardagen att gå ihop. Det är som Hesham Bahari så träffande påpekar i sitt efterord, att Egypten är ”ett land som ännu befinner sig mellan två tider och som trots sin oerhörda ålder ännu inte funnit sig självt”.
