arrow-right cart chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up close menu minus play plus search share user email pinterest facebook instagram snapchat tumblr twitter vimeo youtube subscribe dogecoin dwolla forbrugsforeningen litecoin amazon_payments american_express bitcoin cirrus discover fancy interac jcb master paypal stripe visa diners_club dankort maestro trash

Shopping Cart


Världen som gåva och gåta


Världen som gåva och gåta


Forough Farrokhzad
Bakom fönstret skälver natten
Översättning: Namdar Nasser
Förord: Shadi Angelina Bazeghi
Modernista förlag, 2021

Texten har publicerats i Karavan 3-4/2022

Den iranska poeten Forough Farrokhzad är en mytisk figur i modern persisk poesi. Hon bröt med en tusenårig poesitradition i Iran och skrev fri vers. Dessutom behandlade hon tabubelagda ämnen som kvinnlig erotik och kvinnans situation i det patriarkala iranska samhället. Många ser henne därför som en feministisk pionjär i Iran.

Inte minst mytisk har hon blivit genom sin tragiska död i en bilolycka 1967, bara 32 år gammal. Efter den islamiska revolutionen 1979 förbjöds hennes diktning i tio år. Hon var även filmregissör och gjorde dokumentären Huset är svart 1962, om en leprakoloni i Iran. Hon hade då ett förhållande med filmregissören och författaren Ebrahim Golestan som var gift. Han var hennes stora kärlek.

Forough Farrokhzad påminner på många sätt om Sylvia Plath, både i sin diktning och sitt liv. I likhet med Plath började hon med att skriva traditionell bunden vers, men hennes rebelliska temperament krävde snart andra uttryck. Det rebelliska hade även en ångestfylld sida. Liksom Plath nådde hon sin poetiska mognad först i slutet av sitt liv, då henne dikt blev samhälls- och civilisationskritisk. Farrokhzad och Plath var två emotionellt brinnande poeter, vars liv plötsligt släcktes. De upplevde in på bara huden alienationen och främlingskapet i den moderna tillvaron. Farrokhzad skrev om hur människor gick omkring nedstämda och medtagna "under bördan av sina olycksbringande lik / från exil till exil". Det är en civilisationskritik som påminner om T S Eliots Det öde landet.

Under sin livstid gav Farrokhzad ut fyra diktsamlingar. I Bakom fönstret skälver natten har Namdar Nasser gjort ett fylligt urval ur henne sista bok En annan födelse från 1964 och Låt oss tro på begynnelsen av en kall årstid som utkom postumt sju år efter hennes död. Nasser har tidigare tolkat Farrokhzad tillsammans med Anja Malmberg och Lisa Fernold i urvalsvolymen Mitt hjärta sörjer gården från 2011. I det nya urvalet förekommer flera dikter som tidigare inte tolkats till svenska. Det är glädjande.

Farrokhzad debuterade i mitten av 1950-talet då hon väckte skandal genom sin frispråkiga och nyskapande dikt. Hennes första publicerade dikt hade titeln "Synd" och den trycktes i en tidskrift 1954. Den handlade om ett utomäktenskapligt förhållande sett ur kvinnans perspektiv. "Synd" väckte sådan förargelse att tidskriftsnumret drogs tillbaka. Inte minst skandalöst var det att Farrokhzad levde ensam som frånskild och skrev erotisk poesi.

Titlarna på de tre första diktsamlingarna säger allt om innehållet: Fången, Muren och Uppror. Böckerna kom ut i rask följd då hon bara var i tjugoårsåldern. De handlar om hennes befrielseprocess som kvinna och människa. Dikterna var skrivna på traditionellt versmått. Den befrielse som återstod var att skapa modern dikt på fri vers med ett modern bildspråk. Hon förnyade då den klassiska trädgårds- och fågelsymboliken och gjorde den till ett uttryck för sin personliga och existentiella livssituation, till exmpel i dikten "Fågeln är förgänglig":

Jag känner mig vemodig
Jag känner mig dyster

Jag går ut på altanen
och drar mina fingrar över nattens spända hud

Förbindelsens ljus är släckta
Förbindelsens ljus är släckta

Ingen kommer att presentera mig för solen
Ingen kommer att ta mig till sparvarnas fest
Låt oss minnas vingarnas flykt
Fågeln är förgänglig

Här anspelas på den sufiske diktaren Farid od-din 'Attars verk Fåglarnas språk, som skildrar sökandet efter den mystiska fågeln Simorgh, en symbol för Gud.

Fönster har också en laddad betydelse i Farrokhzads författarskap. Bilden förekommer så ofta att den blir ett signum för hennes diktning. Ofta står hon vid ett fönster och betraktar världen. Hon säger själv att: "Poesin fungerar som ett fönster för mig".  Därför är det helt rätt att Namdar Nassers fina dikturval har fått titeln Bakom fönstret skälver natten.

Det finns ett du i Farrokhzads diktning som inte bara är ett tilltal till den älskade utan omfattar hela vår existens. Världen är en gåva och gåta för henne som hon vill ta emot och avkoda. Därför blir dikterna med hennes egen formulering "vägar" där man kan vandra och ständigt upptäcka nya vyer. Kärleken är det centrala i hennes poesi, men det är en kärlek med många dimensioner, inte bara erotisk. Eller rättare sagt uttrycks erotiken i en universell känsla för allt levande.

Bakom fönstret skälver natten är en bok att leva med. Forough Farrokhzads dikter har en sällsynt förmåga att drabba läsaren med sin intima innerlighet. Man vill ständigt återkomma till hennes texter.

 

BO GUSTAVSSON